Jag har haft en kull på 6 fina katter.Alla fick gå till avel om det fanns intresse.En annan kull med 5 ungar fick jag av avelshaneägaren inte sälja till avel i Sverige.Så där behöll jag 2 honor själv och säljer resten till sällskap.Nu ska jag inte mer låna eller köpa katter som jag inte själv får bestämma om avkomman efter.Men en anledning till att det ibland säljs enbart kastrerade sällskapskatter är just restriktioner som hänger med en av avelskatterna.Just då är det för att ha kontroll på linjerna.Ibland säljs också ungarna kastrerade för att inte gynna buskaveln,dvs avel som ger avkomma som inte är berättigade till stamtavla.Huskatter med andra ord.Du har all möjlighet i världen att få tag i en fin hona med frisk bakgrund och bra stam att avla på.Hör dig för hos olika uppfödare.Lycka till.

Tja, det du ska göra är att förklara läget för den/dom du kontaktar. Var ärlig och säg som det är så ska du se att du till slut får dig en katt till avel och kanske en van uppfödare som mentor.

Att du upplever det som att alla "finingar" behålls så är det ju ofta så uppfödare gör, behåller dom bästa, eller så kan det ju vara att man uppfattar "finingarna" som dom bästa bara för att uppfödaren behåller den. Jag upplever det ofta som att den jag behåller är mest attraktiv, kanske för att den intresserade vet att den inte är till salu? ;)

#0 Glömde skriva att jag och fler med mig avlar inte för att sälja i första hand,utan för att spara avkomma till egen avel.

Jag säljer inte sällskapskatter okastrerade oberoende av om jag har restriktioner eller ej. Det är helt mitt eget val. Jag gör det därför att jag är övertygad om att det är bäst för den enskilda katten. Visst kan jag tänka mig att sälja katter till avel okastrerade i de fall jag inte har restriktioner på någon av föräldrarna, men då vill jag känna att det är till en seriös person som vet vad den ger sig in på och som delar mina värderingar om katthållning och avelsarbete.

Det jag skulle göra i ditt ställe är att gå på kattutställningar, titta, lyssna, lära, ta kontakt med uppfödare vars katter du gillar även om de inte har kattungar just nu. Ett bra sätt att börja är att köpa en kastrat och ställa ut den. På så sätt kommer man in i rexgemenskapen och får kunskap om rasen och kan lära känna olika uppfödare, även de som inte är aktiva på forum och sånt.  

Jag har själv lite svårt att förstå att man vill bli uppfödare av en ras som man inte har erfarenhet av, inte har ägt innan. Cornish rex är helt underbara, men rätt speciella. Så jag skulle ha lite svårt att sälja en okastrerad katt till någon utan rexerfarenhet. Nu vet jag ju inte alls om det är så i ditt fall, utan det var mer en generell reflektion.

Däremot gäller konsumentköplagen då jag säljer till en icke uppfödare vilket gör att jag inte kan skriva in giltiga villkor i köpeavtalet. Det kan jag däremot göra om jag säljer en avelskatt till en annan registrerad uppfödare. Då gäller köplagen. Det är därför mer osäkert att sälja en okastrerad katt till en icke registrerad uppfödare. Jag kan t.ex. inte avtala om att katten inte får säljas vidare okastrerad och på så vis hamna på den enligt mig inte alltid så trevliga andrahandsmarkanden för fertila djur (buskavelsvarning…)

Alla uppfödare delar inte min uppfattning och det finns gott om uppfödare som inte ser det som jag nämnt ovan som ett problem. Jag försökte bara förklara hur jag ser på det.

Sen att uppfödare verkar behålla de bästa, ja det är ju det avelsarbete går ut på . Sen är det inte lätt ens för en uppfödare att se vad som blir "bäst" i slutändan…

Om man är intresserad av en jättefin utställningskatt och som man vill få ungar efter är det ett jättebra alternativ att bli fodervärd åt en katt. Uppfödare har oftast en avelsbas där alla katter av praktiska skäl inte bor hemma hos uppfödaren. Om man är villig att ta emot en foderkatt så får man det bästa av världar. Man får en katt som man har fullt ansvar för, men man har en erfaren uppfödare i ryggen som kan svara på alla konstiga frågor man har. Man får oftast ställa ut katten så mycket man vill (kankse kan variera hos olika uppfödare), och man får vara med om en gravid katta och får vara med om den härliga kattungetiden och har en uppfödare som är ansvarig att sälja kattungarna.

Tänk efter om detta kanske kan vara ett alternativ för dig.

#4 tack så mycket för detta inlägg så jag slipper skriva allt detta själv

Men så länge man vet vad man vill själv och man tar sig tid att träffa olika uppfödare, är det inte alls så svårt att hitta en katt som passar ens avelsprogram Jag har väntat och väntat på min Zoé väääääääldigt länge, men till slut dök hon upp . Så jag är övertygad att du kommer att hitta det du vill ha du med.

#5 Jag sökte både efter rexkatt och siames i närmare 4års tid som fodervärd, för att kunna lära mig allt om avel, utställning och rasen. Jag har nog aldrig fått så mycket skit och kritik för att jag ville vara fodervärd, allt från fattiglapp till att ha "gratis-katt"…så jag gav upp och fick sedan tag på en uppfödare som var villig att sälja en hona till mig för avel och utställning. Jag har även haft hjälp av andra uppfödare så fodervärd är inte alltid det lättaste sättet att få tillgång till de "finare" katterna.

Att ha speciell rexerfarenhet kan man inte få om man inte får ta hand om eller köpa en egen.

#7 Tråkigt att du har den erfarenheten av fodervärdskap . Tycker det verkar konstigt om en uppfödare som först önskar en fodervärd sedan öser spott och spe över den som ringer upp och vill bli fodervärd….Jag hoppas verkligen inte att det är ett utbrett beteende utan att du har haft extrem otur.

För mig var det en jättebra inkörsport till att bli rexägare och som jag skrev så kan det vara ett alternativ. Det kan ju faktist vara så att den här personen som startade tråden inte tänkt i de banorna. Jag tycker att det är viktigt att försöka få så mycket info man kan INNAN man tar ett beslut. Att köpa en katt innebär många, många år av ansvar, kostnader, oro och naturligtvis oerhörd glädje.

Mycket tråkigt om intresserade fodervärdar får elaka kommentarer.För de allra flesta som hör av sig är urgulliga,duktiga och intresserade människor.Jag har bara 2 gånger på 20 år, gått på rejäla nitar.Men de goda överväger i stora mått!

#7Låter tråkigt och lite konstigt att du letat i fyra års tid utan att hitta en cornish att bli fodervärd till. Det är klart - alla uppfödare har sina egna kriterier vid val av fodervärd.

När och om jag söker fodervärd går jag väldigt mycket på min magkänsla. Personkemin är oerhört viktig. Fodervärdsskap är ett långsiktigt samarbete som berör levande djur. Det är viktigt att djuren inte kommer i kläm. Att fodervärden delar mina värderingar om katter och katthållning i stort är också en förutsättning för det hela. Sedan har jag andra krav som  t.ex. att det inte ska finnas andra fertila katter hos fodervärden. Jag vill också att fodervärden bor i närheten så att jag kan rycka ut på stört när det behövs. Jag måste ha möjlighet att ta mitt ansvar som uppfödare även av en fodervärdskull.

Men det var ju bra att du hittade en hona som du är nöjd med och allt gick bra för dig i alla fall.

ÅÅÅ tack ni alla för era inlägg mycket kul och intressant att läsa. Som jag sa tycker jag dock att kastreringen ä bra om det ska vara sällskap så ingen olycka händer för vi har redan många katter som söker hem. Och att man värnar om rasen.

Den som söker skall finna.

Absolut! Lycka till!

Jag tror planering är nyckeln här! Att man vet vad man vill ha och sedan hittar en uppfödare i god tid som man tror kan erbjuda just det. Det funkar nog sällan att som helt grön vilja köpa en riktig toppkatt i det läge de annonseras ut som kattungar till salu men visst har det väl hänt att folk hittat guldkatter så med. Men då är det nog mer fråga om tur. Jag håller med #4 i allt hon säger.

En lite ironisk sak som jag stötte på med en av mina första intressenter var just att hon verkade tycka det var en bra sak att säga att "jo, sedan kanske kanske vi vill prova på avel men det är en långt senare fråga i så fall och beror verkligen helt och hållet på hur saker utvecklas". Givetvis är det ju rätt att man inte kan ha ristat i sten att en katt tänkt för avel sedan faktiskt ska funka i avel - men det andra var bara helt fel i mina öron! Jag vill ju att folk ska veta vad de har för avsikter från början. Jag vill ju att de ska gå in i uppfödning och allt vad det innebär av både teori och praktik när de skaffar en katt; att katten ska vara lämpad för ändamålet osv.

Jag välkomnar hursomhelst nybörjare med värme men då ska de också ha ödmjukheten och tålamodet att jag kanske inte kan sälja dem en kattunge från en aktuell kull, utan att förtroende och samspel som behövs för ett avelsköp kräver mer tid och förberedande än så. Och självklart har jag respekt för att man inte vill vänta på en katt från mig men då är det inte rätt köpare för min del heller. Jag tror inte den nybörjare finns (som alltså inte har någon rex sedan tidigare) som jag inte vet följt rasen i ett antal månader som skulle få köpa en avelskatt av mig från en, säg, 8-veckorskull. Eller någon som inte kan förklara vad den vill uppnå, och exemplifiera med bilder, linjer osv. Ha ett gott samtal helt enkelt! Men att det skulle vara omöjligt eller ens svårt för nybörjare, om man går tillväga på ett vettigt sätt, det tror jag till stor del är en myt såvida man inte haft notorisk, ihållande otur.

#13 Jo min tanke har varit en att när jag skaffar min första rex så spelar det ingen roll om det är en kastrerad eller ej, hona, hanne, omplacering, gammal ung, inte när det är min första rex, nu ska lära känna rasen. Men medans jag har letat så har jag sett att det ofta står att det är kastrerade och om man i framtiden skulle vilja ha kullar så funderade jag hur svårt är det att hitta en som man inte kastrerar.

Om jag ska ha kullar i framtiden, vill jag bestämma mig vad jag vill med dem, färg utseende osv. Jag vill först lära känna rasen eftersom jag bara kan perser sen tidigare.

Klart som korvspad att man sätter sig in i uppfödningen och utställning mer om man nu ska satsa på det. Men i första hand ska vi ha en för sällskap.

Stort lycka till Bulle med dina planer, alla uppfödare har ngn gång haft precis samma önskningar som du. Hoppas du finner dig en kisse hos ngn som vågar lite på att du också kommer att kunna.

:)

#13 jag håller helt med dig.

Bulle, det var ingen dålig hemsida du har med dina "andra" djur

#14 Det blir inte svårt att hitta en katt som inte är kastrerad, jag lovar. För genom att ta kontakt med den uppfödare du önskar köpa katt ifrån då vet denne att du vill ha en katt till avel. Så fungerar alltså det hela för mig (oavsett om man är nybörjare eller etablerade uppfödare av den aktuella rasen eller en annan ras):

Man ta kontakt med mig om man tycker om mina katter och vill veta mer om mina planer och min katthållning. har jag inte restriktioner från mina avelskatters uppfödare att jag inte få sälja till avel, då fortsätter vi att diskutera, byta idéer och kommentarer och se om vi skulle kunna samarbeta med varandra, Om så är fallet kan vi då tillsammans vänta med stor spänning på den/de kommande kullarna och se då om det dyker upp en liten en som skulle kunna passa .

Jag tycker att man skall ta kontakt med den/de uppfödare man är intresserad av även om man inte ens se planerade kullar på gång. Det finns ändå så mycket att prata om (eller är det kanske jag som är en pratkvarn ).

Jag väntade ca 2,5 år på att rätt hona föddes  hos "min" uppfödare… En mardröm  för nån som har så mycket tålamod som jag, kan jag säga! Men jag hade en klar bild av vad jag ville ha inkl. färgerna.

#18 hahaha du är lika nyfiken som jag.. gick också direkt till hemsidan

Håller med! Snyggt och spännande läsning

hmmm #14 om jag får Igor kan jag kanske tänka lite snabbare

#19 ja tålamod tror jag med behövs innan man hittar rätt.