Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Allmänt Cornish Rexprat Att tänka på innan katten kommer! Avel, genetik och uppfödning Färger och färggenetik Färgalbumet Cornish Rex och andra djur Kattungar till salu Avelshane finnes/sökes Fodervärd finnes/sökes Omplacering Planerade kullar Hälsovård,skötsel,omvårdnad Sjukdomar och andra bekymmer Titelkattsalbumet God morgon, goddag, godkväll, godnatt! Dagens citat, dikt eller visdomsord! Dagens ros Ett gott skratt förlänger livet För ev allergiker Kattmat, sand och tillbehör, böcker Katter i nöd Min kattklubb Om sajten och iFokus Tävlingar Till minne Pyssel och upptåg Samåkning och transport Utställningar Utställningsresultat Video-snuttar Övrigt
Allmänt Cornish Rexprat

En bebis på gång och två Rexar hemma.

2011-08-18 17:08 #0 av: kayarina

Nu vänder jag mig till alla Er som haft Rexar INNAN ni fått barn. Då jag är nyfiken på hur det har gått för er vid barnafödsel och framåt. :) Bebis vs katt.

Jag har två stycken livliga Cornishar som har helt olika personligheter och krav och jag går in i åttonde månaden. Så bebis är på gång snart! Kan man förbereda en katt (eller annat djur) på att förändring kommer?

Här hemma så har vi varsin katt, om man ska se till hur katterna har "valt".

"Min" katt är snart 3-åriga Vinga. Hon är en dam som inte alls har tid att bli upplyft och är ingen som har tid att bli buren. MEN hon har kommit på att hon kan välja... när hon VILL bli upplockad, så ropar hon på mig på ett speciellt sätt, svansar runt benen på mig och låter precis som en ynklig liten bebis. DÅ får jag plocka upp henne, eller hon mer eller mindre kräver det av mig. ;) När jag plockar upp henne så spinner hon med en gång och lägger ned sig på rygg, i famnen på mig. Så att jag kan klia henne på magen. Hon slickar i ansiktet och trampar uppåt mot mitt ansikte och ser helt änglalik ut. Försöker fånga mina öron ibland och tar gärna i mitt ansikte också. Som en bebis som sagt.

När hon sover vill hon gärna sova kloss kloss mot mig. I närheten av ansiktet eller med en arm omslingrad om henne.

Sitter jag i soffan så kommer hon och trampar på magen och bröstet, för att lägga sig långt upp på bröstet och mysa. Det snålas inte på pussar om jag säger så. ;)

I alla fall så är just Vinga väldigt kär i just mig. Det är jag som gäller och jag har börjat känna lite oro för hur hon kommer att hantera en bebis. Det postiva är ändå att vi har två katter, så de har ju varandra. Men det är ändå en stor omställning för både mig, min man och mina katter. Jag vill inte att någon ska komma i kläm, vilket säkert inte går att undvika.

Andra orostankar jag har är sovandet. Kommer katterna att vara försiktiga med bebis? Eller kommer de att vilja sova ovanpå bebis? Hur har ni gjort? Många tankar och funderingar här. :P

Lägger upp en bild på Vinga i den nyinköpta babysittern, som hon verkar ha paxat. Då hon sovit i den flera gånger. Jag kan tillägga att jag inte lagt i någon madrass i varken spjälsäng eller bebiskorg, då jag inte vill att katterna ska vänja sig att sova i dem. Men de vill nog göra det sedan ändå... allt nytt är så spännande. Som de flesta vet. Katterna sover i dagsläget inne hos oss, trots att vi försökt att avvänja dem från början. Men det har inte gått särskilt bra, då just Vinga är så himla mammakär och kan skrika en hel natt. Vi har verkligen försökt att ignorera henne och försökt under en längre period. Varit konsekventa. Men det går bara inte...

Anmäl
2011-08-18 18:57 #1 av: [Lec72]

Det enda "problemet" vi hade var just att katter äälskar att sova vid och på bebisar..bebisar är väldigt varma, så vår katt trodde hon fått en alldeles egen levande värmedyna :-)

Så det får man ju hålla koll på.. :-)

Anmäl
2011-08-18 19:03 #2 av: kayarina

Ja, jag kunde nästan tänka mig det! Vågade ni ha katt och bebis i samma sovrum? Ingen avundsjuka gentemot barnet och all uppmärksamhet?

Anmäl
2011-08-18 19:15 #3 av: mjau74

Det er ikke lurt å la katten få sove i babysengen, babyer er ikke sterke nok til å dytte vekk en katt som blir for ivrig i sin kjærlighet.  Du bør også være flink med å klippe klørne til kattene.

Når babyen blir litt større er det endel ting du bør passe på:

-Du skal holde kattetoalettet utenfor barnet rekkevidde.

-Du skal la katten få spise ifred.

-Du skal ikke la barnet behandle katten som en leke.

-Du skal holde kattens leker borte fra barnet.

-Når barnet blir stort nok til å forstå skal du lære det å behandle alle dyr med respekt.

Jeg har selv en baby på 10 mnd og må ærlig innrømme at det kan være ett styr, spesielt med kattematen og kattedoen. Han skal jo absolutt spise på alt. Det finst dokasser som er ganske barnesikkre. Jeg har ett katterom og katten min varsler ifra når hun vil inn for å spise eller gå på toalettet.

Men husk at katter og barn passer fantastisk godt i sammen og kan utvikle et fantastisk vennskap.

Anmäl
2011-08-18 19:20 #4 av: mjau74

Glad

Anmäl
2011-08-18 19:42 #5 av: kayarina

3# Nej, jag förstår det. Spädbarn kan inte protestera och säga ifrån och katterna är så pass tunga också.

Klorna är jag rätt duktig på att klippa redan nu, då de gärna vill peta mig i ansiktet med dem. Ena katten vill dessutom gärna sitta på ryggen/axeln och då behövs det att klorna inte är alltför långa. Då gör det ONT.

Katterna äter redan nu uppe på en bänk i köket, så dit kommer inget barn upp i alla fall (fören de är stora nog att stå på en pall). Det enda ett barn når, är vattenskålen och det är rätt ofarligt. Det är en tålig tjock keramikskål dessutom.

Vi har tre olika kattoaletter till våra två katter, så det borde inte heller vara något problem för dem att gå undan och göra sina behov. Vi har två olika klätterträd inomhus, i två skilda rum. Som de kan klättra upp och sova i. Samt två kattigloos. Vi har tre våningar på huset, så katterna kan gå undan om de inte orkar. :)

 

Himla mysig bild du lade upp. Kyss

Anmäl
2011-08-18 20:57 #6 av: [Lec72]

Jag sov med ett öga öppet hela natten..och gör typ fortfarande 8 år senare *suck*

Katten vi hade då (en oriental) älskade dottern och sov hos henne så ofta det gick men alltid under uppsikt från vår sida..eller min sida..eftersom maken sov som en stock han oxå..

Mitt problem är ju att jag vaknar så fort en katt kommer upp i sängen och håller koll på vart dom lägger sig (eftersom dom gärna vill *av någon konstig anledning* lägga sig vid eller över dotterns ansikte..hon är 8 år nu och vaknar dock oftast själv och motar bort).

Men nej någon avundsjuka har jag aldrig märkt av på katter och spädbarn..därimot hundar som blir avundsjuka, det är nog vanligare :-)

Jag tror du kan slappna av, glöm bara inte bort att gosa men kissarna imellanåt sedan oxå ;-)

Anmäl
2011-08-19 08:54 #7 av: noir

Min svägerska hade dottern på en amningskudde på ena sidan och amma, en andra katt på andra sidan och en katt i mitten och gosa med alla "tre" barn ^^

Anmäl
2011-08-19 10:04 #8 av: AlexH

jag hade hund och katt innan första barnet.. har aldrig haft problem med för närgågna katter eller hundar.. så länge jag fortfarande gav dem lika mycket uppmärksamhet som innan barnets föddes.. ha som mål at alltid ge katterna samma eller större mängd uppmärksamhet som innan barnet så brukar det inte bli problem med svartsjuka eller liknande..

är man orolig att katterna skall lägga sig i spjälsängen med barnet under natten så ska man kanske bestämma sig för att ha sitt sovrum som kattfritt.. då skulle jag redan nu göra förändringen för katerna.. dvs stänga sovrmmet och se till att de inte kommer in.. samt vänja katterna eftersom de trolgtvis kommer stå och "gråta" utanför den stängda dörren under en tid..

Om du börjar med att stänga ut katterna från sovrummet när barnet kommit, så kopplar katterna förändringen till den nya famijemedlemmen.. därför är det viktigt att göra förändringen INNAN barnet är fött..

tror många problem uppstår när man som nybliven förälder lätt glömmer bort att ge uppmärksamhet till djuren för man (av naturliga skäl) är så uppslukad av sitt barn och allt runt omkring.. då kan det lätt bli att katten börjar protestkissa ex. vis i barnvagn, spjälsäng etc.. så mitt råd är: överös djuren med kärlek och uppmärksamhet så kommer du inte få några problem - låt dem vara med, låt dem nosa och ligga bredvid bebisen , när du är med så du kan styra det.. för då känner de at de fortfarande har stor del av familjen..

 

Lycka till!

Anmäl
2011-08-19 14:09 #9 av: kayarina

#6 Ja, man får nog ta det lite som det kommer. Men det är lätt att oroa sig, på gott och ont. :) Hellre oroar jag mig i onödan, än att jag glömmer bort att det eventuellt kan bli ett problem.

Det där med att ge katterna massor med kärlek även sedan. Hoppas jag verkligen att jag kan ge. :)  Men det borde inte vara något problem då jag fullkomligt älskar mina katter.

Anmäl
2011-08-19 14:37 #10 av: AlexH

#9 jag tror alla här älskar sina katter.. tror inte det har med att inte vara galen i sina djur.. utan att man hamnar i en helt ny värld när bebisen kommer och man måste påminna sig själv om världen utanför sin bubbla Tungan ute Jag fick påminna mig själv och jag hade en stor lapp på kylskåpet som sa: "Har du gett dina fyrbenta kärek idag?" *fniss*... allt för att påminna mig själv om att världen var större än mig och bebisen :)

Anmäl
2011-08-19 14:43 #11 av: kayarina
#8 Ja, vi har verkligen försökt att ha katterna utanför sovrummet. Varit konsekventa och ignorerat jamandet och gnällandet och allt krafsande. Men Vinga är en riktigt Cornish och är SÅ envis. Hon gnäller en halvtimme åt gången. En gång i timmen. :( Så man får verkligen inte sova när hon inte får vara i sovrummet. Vet att man ska vänja av dem INNAN bebis kommer. Så att de inte förknippar stängda dörrar med bebisens ankomst osv. Får se om vi på något sätt ska orka kämpa, det är så himla tungt att inte få sova... Självklart kommer katterna att få mysa och gosa med bebis under uppsikt. Inga problem. För det är jag inte så himla orolig. Men jag ska försöka se till att hålla klorna i trim, lite extra! För säkerhetsskull. De klöser inte alls med flit. Men långa klor kan råka hamna fel. Det märker jag själv när jag har långa naglar. Kan råka göra illa mig själv och andra. :P Tack för ett långt fint svar. Katter är livet. Kyss

 

Anmäl
2011-08-19 14:48 #12 av: kayarina

#10 Så sant så sant. Lätt hänt att man kladdar in sig i en bubbla. Tur att katter är lite smarta och BER en om uppmärksamhet då och då. ;) Kanske får fixa en såndär lapp jag också sedan!

Anmäl
2011-08-19 17:03 #13 av: [Wideudde]

Lycka till! Och grattis!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.