Tango flyttade hem till oss hösten 2005. Då hade vi redan köpt Blå kattens Gilera, eller Ofelia som hon kallas, alltså Tangos dotter. När vi var hemma hos Monica som har Blå Kattens och skulle tinga våran första kisse, så frågade Monica om vi ville se deras pappa.

Jag minns så väl när hennes man Urban kom med Tango. Det var den vackraste kisse jag sett. Vi hämtade hem vår lilla tös så småningom. En dag i oktober pratade Monica och jag i telefonen, hon sa att Tango skulle kastreras, och sedan sökte hon efter ett nytt hem till honom. Dagen därpå ringde jag och sa att vi ville hemskt gärna köpa honom. Sagt och gjort och det har vi aldrig ångrat.

Någon snällare finns inte. Han är på gränsen till menlös kan man nog säga.Han älskar allt och alla. Han är barnens stora favorit, ja han är stor också. En stor ståtlig kille, som i ärlighetens namn också är lite för rund.

Jag ställde honom en gång för en kvinna som hette Mellberg, hon sa den här katten är ej tjock,men han är stor…… oj vad glad jag blev den gången. Jag minns också nerikes utställningen för många år sedan då var Glenn Sjöbom domare.Tango var precis färdig på bordet, då han skämtsamt ropade kan ägaren stiga fram här, jag kan ej riskera att assistenterna får ryggskott.

När vi har kattkullar i huset är han lycklig, han tar gärna på sig det ansvaret att han faktiskt är gammel gammel morfar. Många gånger när en kattungeköpare ska åka hem med sin nya kattunge, ja då ligger Tango redan i deras transportbur. Han älskar att åka bil och att få följa med någonstans. Många är de kattungeköpare som blivit kära i denna man.

Jag får ofta den frågan, hur mår Tango?? Jo han mår alldeles prima och har aldrig varit sjuk, i Februari fyller han tio år. Jag hoppas han finns med oss i många år till.