Vårt nya liv
För ett drygt år sedan så flyttade Robban (S*Djäknens Aschberg), Greta och Stiina hem till MrsCecilia och mig. Våra liv har förändrats sedan dess.
De har sönder våra saker; porslinsfigurer och glas-skålar har åkt all världens väg.
Vår soffa är nu täckt av håriga filtar. På hörnorna hänger handdukar för att skydda mot de vassa klorna.
Hur många spyor har man fått torka upp? Jag tappade räkningen för länge sen.
Vi har fått hysteriskt höga veterinärräkningar. Förmodligen hamnar vi på försäkringsbolagens svarta lista och kommer aldrig att få teckna en försäkring igen.
Jag får aldrig gå och lägga mig samtidigt som MrsCecilia för Robban måste nattas i mitt knä annars blir det olyckliga tjut natten lång.
Att spontant åka iväg en weekend på något äventyr låter sig inte göras längre. Katterna måste ha mat och sällskap.
Men vad gör det? När man ligger i soffan med katter i knät eller när man kommer hem från jobbet och möts av tre glada krabater så är allt besvär bortglömda bagateller.
Åhhh, Gosefisar <3
__________________________________
Medarbetare på Cornish Rex ifokus
Så här kan det se ut:
Kan bara le - allt känns igen
Jovars nog känns det igen.
Precis så är det!En bild av verkligheten med pälsklingar!
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
Jag kan tycka att det är rätt skönt att ha blivit av med alla de där konstiga skålarna och vaserna som man aldrig hittar någon förvaringsplats till. Nu är de puts väck, och jag slipper bry mig. 
Mina katter är väldigt bra på att peta fram sånt som åkt in under soffan, popcorn till exempel, eller kylskåpsmagneter…hur de nu har hamnat där till att börja med. 
-- Eternity is a very long time --
När min dotter bodde hemma hade hon hårsnoddar i hundratal.Tango bar runt dem i hela huset.Första gången vi hade fram spisen kan man säga att där fanns dem.Skulle man komma ihåg allt min vita sphynxherre har gjort under sina tre levnadsår då skulle man har skrivit en bok.Jag vet ej vad den mannen inte har gjort.Som tur är har jag en snäll väninna som tar honom en vecka om året när vi reser utomlands,jag kan säga att han tillhör ej den populäraste katten att låna en vecka,av någon anledning.Så fort vi är framme på resans mål brukar jag tänka,EDDIE,skickar iväg ett sms och frågar försiktigt hur det går.Väntar så med spänning på ett svar.Hur mycket har han förstört har han rymt tusen tankar går genom mitt huvud innan svaret kommer.DET GÅR SÅÅ BRA.På väg hem igen på taxfree,då köper jag presenter till min snälla väninna,chokladask kanske en flaska vin,ja lite så där presenter i överkant,det kan ju ha hänt någon incident trots allt.Väl hemma igen kan jag ej komma iväg och hämta hem Eddie fort nog.Det är ingen brådska säger min man jämnt,jag kan inte förstå det ????Och väl hemma hos Marika på Aspgatan står hon bara och ler,han har varit såå snäll och go,Ja vad ska man tro.Hon tar honom nu i januari igen!!!
Starta ny diskussion
