Matvraket...
Här i huset bor det två katter - de är lite som helan och halvan. Det är Charlie som är en Cornish rex och så Maxen som är en norsk skogkatt.
Maxen är ett riktigt matvrak och är den som ser till att det serveras mat. Han är rädd att den ska ta slut så han vill aldrig äta helt slut i matskålarna (och det gör då inte heller hans kompis Charlie). Maxen håller stenkoll på att det ska finnas mat och jag ser honom ofta äta. Han är också mycket intresserad av när vi tvåbeningar äter mat men han har inte mycket för det. När det finns rå köttfärs eller annat rått kött får katterna smaka lite. Maxen är en stor skogkatt - när jag känner på honom kan jag ändå känna hans revben.
Den som däremot ser ut att lägga på sig mer än vad han borde, det är Charlie det. Jag ser honom inte äta lika ofta som Maxen, han säger sällan till om maten är "nästan slut". Han gillar att äta "gräs", dvs, olika blommor så att han spyr upp nyäten mat. Det blir alltså en spya som ser ut som våt kattmat.
Här serverar vi mat på morgonen när vi går till jobbet, ca halva dagsdosen enligt vad som står på förpackningen (för kastrerade innekatter), sen serveras en skvätt när vi kommer hem och en liten skvätt till senare.
Charlie som är en Cornish är nog, vad jag förstår, inte riktigt lika aktiv som många andra cornishar är. Han är givetvis med i det mesta jag gör men är det mulet väder väljer han ofta att gå och lägga sig under täcket och bli kvar där hela dagen tills vi kommer hem från jobbet/kommer fram framåt den tid vi brukar komma hem.
Har ni några tips och funderingar kring hur Charlie ska kunna minska lite i storlek? Jag vet att det sägs att det ska gå att känna revbenen och det gör det om jag känner på honom men jag är ganska säker på att han borde väga mindre…
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Tipsar om att köpa leksaker. Vi köpte doftråttor till våran kisse och hon är galen i dem och leker som tusan med dem. Nackdelen är dock att man aldrig vet var de är när man ska ha dem.
Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga
Tack för tipset. Vi har några doftråttor med mynta i. De är Maxens favoriter och ligger lite här och där i huset. Vi har också några stycken i en burk som vi tar fram ibland.
Hussen leker med laserpekaren några gånger om dagen och vi försöker busa med kattterna på olika vis. Men ibland blir det mer bus än motion - jag brukar "dra släden" och katterna åker med! (drar ett smutsigt lakan på golvet) det är så roligt att åka med och att krafsa på lakanet när det åker runt.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
En del katter är mer svårflörtade än andra. Busar inte katterna med varandra? har du en gammal eller ung kisse?
Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga
Jo, de busar. De är fem år till sommaren.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Jag tror ändå att Charlie är lite lat. Här har vi inga kvällsrace som andra berättar om. Och absolut inga på natten för då sover Charlie hos mig hela natten. Det är i så fall Maxen som stökar runt lite.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Kan ju vara skönt at t ha lugna nätter som människa men inte bra om katten går upp en massa i vikt. Våran kör race minst en gång om dagen… Vissa katter är mer lata än andra och vissa kanske behöver en kattkompis av samma ras för att göra av med energi.
Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga
Det där med en kompis till är något jag försöker att framföra till hussen men har inte lyckats ännu… svårt!
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Det kan ju vara så att din kisse behöver en av sin egen sort, jag är ingen expert på cornish rex rasen. Men har sett att en del tipsar om det!
Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga
Jag känner flera uppfödare och skulle gärna ha en cornish till, jag tror att Charlie skulle gilla det. Han är förtjust i andra katter (grannens). Hussen tycker att det räcker med två. Men en cornish hårar ju inte som Maxen gör så inte skulle väl det märkas med en till… ?
Problemet är att övertala hussen…
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
haha, jag har aldrig haft två cornish rex katter, så den frågan kan jag inte svara på. Men det verkar vara vad din kisse behöver. Du får väl använda metoden med att er katt behöver gå ner i vikt och behöver en kattkompis som hjälp! Bor ni stort?
Vänliga hälsningar Jessica
medarbetare på socialt stöd & Anhöriga
Vi har ca 140 kvadrat så här finns gott om plats!
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Ge endast blötmat,strunta i allt vad torrfoder heter och särskilt de sk lättvarianterna. Det är oslagbart.Kombinera med kycklingvinge och annat kött, rått förstås alltihop.
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
#12 Hur får jag dem att äta blötmat? Sluta att ge annan mat och vänta tills de äter?
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Jag har nog samma problem, vår Robban är en liten tjockis. Men där hjälpte faktiskt inte blötmat. Inte heller motion i stora mängder.
Skulle oxå behöva få ner han i vikt. Han äter inte särklit mycket mat och äter inte heller i tid och otid.
Vi har oxå en skogis som är torrfoderberoende, ett riktigt matvrak 
__________________________________
Medarbetare på Cornish Rex ifokus
#13 Har de aldrig fått blötmat tidigare? Lägg i så fall lite torrfoder i skålen och toppa med någon sked blötmat.
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
#15 NÄr de båda kom från sina uppfödare så skulle de vara vana vid olika sorters foder. Båda vägrade att äta blötmat. Jag höll ut i ca tre veckor. Serverade samma sorts mat som var med från uppfödaren (mjau) och provade även annan mat. De tittade på maten som sen fick stå kvar. Vid detta försök serverades torrfoder en gång om dagen (om jag minns rätt) någon gång försökte jag med att blötmaten fick stå kvar men den åts inte - den såg ut att äckla dem…
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Hmm, när jag tänker efter så provade jag med att blanda mat, de petade ut torrfodret och åt sen inte resten. Vad kan det komma sig, att mat som de åt hos uppfödaren betraktades som något riktigt otäckt?
#14 Tänk så lika vi har det! Ett matvrak och en som inte äter så mycket och den som äter mest är inte den som blir tjockast!
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Hos mig äter fem katter med stor förtjustning blötfoder och om detta inte finns framme torrfoder. Den sjätte katten vägrar allt vad burkmat heter
#18 Ja, det tycks som om en del inte tycker om det. Jag har tidigare haft katter som älskat blötmat och helst ätit det, torrfoder var nödmat för dem.
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
De två älsta här hemma - en Cornish och en Skogis - visar verkligen när de vill ha blötmat. De drar omkring med en tom skål fram till mig och slickar sedan skålen. De säger klart och tydligt "Fram med burken"
#20 Ja, de är verkligen smarta!!
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Jag skulle definitiv undvika rå kyckling … Salmonella, campylobacter etc… Vanligare än man tror och en vanlig orsak till kräkningar och diarréer på katt… I övrigt tycker jag motion låter bra. Kanske försöka ett annat foder till cornishen (som också får bli det som står framme) - ex Hill r/d, Royal canine satiety eller något som åtminstone är mer "light" än vanligt kastratfoder. Det är fullt möjligt att ge olika sorters foder. Jag har 3 katter som alla äter olika (men helst vill ha varandras). Kan också vara värt att kolla om han börjat utveckla artroser - inte helt ovanligt på katter och kan vara en orsak till att de inte rör sig så mycket… Lycka till med "bantningen"!

#22 Svensk kyckling innehåller extremt sällan, om aldrig, salmonella. Katter klarar dessutom av dess bakterier mycket bättre än människan men om de drabbas så får de inte diarré och kräkningar som vi utan blir blodförgiftade. En vän till mig höll på att förlora sin katt i blodförgiftning för inte alltför länge sedan för att han käkat upp en domherre han fångat som hade salmonella.
Vårfåglar bär tydligen ofta på salmonellabakterier enligt Ultuna/SLU, så de av er vars katter får gå ut bör ha detta i åtanke.
---------------------------------------------------
Att leva utan katt är inte att leva.
Jag har en hane som är ett riktigt matvrak och med lightfoder så har han gått upp i vikt och det enda som funkar på honom är Royal Canins Obesity som man köper hos veterinären. Har under många år provat både det ena och det andra på honom och mina andra katter. Rå köttfärs/rått kött är enkelt att ge och mättar väldigt bra.
Vår första cornish älskade torrfoder och det tog flera år innan hon kunde äta rått kött. Hennes sista månader levde hon enbart på rå fläskfärs, ICAs dyraste så klart för inget annat var gott nog. 
Självklart, Svensk kyckling innehåller inte salmonella, men det är nog inte alla som köper dyr exklusiv Svensk kyckling till sina katter, så jag ville bara varna. ;) Importerad kyckling behöver inte salmonella-kollas om den "marineras", vilket innebär att man sprutar in lite koksalt i den. Och jo, katterna kan bli rejält sjuka med både toxinemi ( blodförgiftning), akuta-kroniska diarréer och kräkningar. Vissa katter blir bara lite låga, andra överlever inte. Beror ofta på virusstam och mängd virus. Men "allt med måtta", så brukar det gå fint. Vet bara att jag själv inte skulle ge mina katter något rått som jag själv inte skulle kunna tänka mig att äta rått ( förutom en helt färsk nyfångad mus då möjligen ;)
#23 Precis!Mina har fått svensk kyckling i alla år,ingen har blivit sjuk
#25 Mina får alltid svensk kyckling om den serveras rå.Vadå exklusivt?
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
#26 det är ju jättebra ju. :) jag menar bara att alla tyvärr inte betalar den lilla extraslanten som en fin svensk kyckling kostar jämfört med en billigare importkyckling. Det är inte menat som ett påhopp mot dig om du känner så. Som jag sa innan, jag vill bara varna för något som är vanligare än många tror. Fortsätt ge dina katter Svensk kyckling så behöver du inte vara orolig. :)
Mina katter har då och då fått
- räkor (farligt enligt vissa)
- rå köttfärs (farligt enligt vissa)
- rå kyckling (farligt enligt vissa)
Den Cornish som älskar dessa rätter, men oftast får torrfoder och burkmat är nu över 16,5 år
#27 Jo men visst! Varför sluta med ett vinnande koncept.? Och jag tog inte alls illa upp,ingen fara.
#28 Allt beror på mängd och kvalitet
. För mycket och för lite skämmer allt. När jag började med katt för 23 år sedan skulle det vara torrfoder. Nu anses det som kex..Allt har sin tid.
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
#32 Det finns oerhört många fler faktorer än felaktigt foder som avgör hur gammalt ett djur (inklusive människan) blir.
Genuppsättning, olika miljöfaktorer som får vissa gener att aktiveras eller tvärtom, utbildning av mamman, naturligt immunförsvar, motion, stimulans, gifter, sjukdomar och parasiter för att nämna några.
Naturligtvis spelar fodret stor roll men att enbart skylla lägre medelålder på felaktigt foder är att förenkla väl mycket.
Har ni några tips och funderingar kring hur Charlie ska kunna minska lite i storlek? undrar trådskaparen och det skulle vara intressant att höra er andras erfarenheter i frågan.
___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________
Medarbetare på Vilda västern iFokus
Jag är också intresserad av att höra mer om hur man ska minska i storlek. Utan Barf..
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥
Våra två stallkatter som sköter mathållningen själva är mycket tjockare än våra två innekatter som äter Mjau burkmat och Hills Adult i torrfoderväg.
Så antingen har vi massor av råttor och sorkar i vår natur eller så är maten vi ger till innekatterna en bättre sammansättning. Innekatterna håller den vikt de ska ha för sin storlek.
Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld
#44 Det är supersvårt att banta katter, men A och O är aktivitet. Det är förstås det första hindret också. Överviktiga katter är ofta inte så benägna att röra sig i onödan. Men då kan man istället jobba med motivation… Han gillar t.ex. mat - gör det svårare för honom att komma åt sin mat, exempelvis med specialmatskålar, aktivitetscenter etc. En bonus med det är att man också förlänger kattens ättid och därmed ofta ökar mättnadskänslan eftersom maten hinner "landa" i magen innan katten kastat i sig allt. Jag rekommenderar faktiskt också att man använder ett specifikt bantningsfoder tills man fått ned vikten dit man vill. Allra bäst är att kontakta en veterinärklinik och prata med sköterskorna där - de har oftast mycket bra utbildning inom området och kan ge dig/er stöd och tips genom hela den jobbiga bantningen. När man nått målvikten kan man vanligen gå tillbaka till det katten åt innan (förutsatt att det inte är onödigt kraftig mat), men fortsätta med "aktiviteterna". Lycka till!