titta på omplacerings trådarna, där kanske du kan finna en kattkompis

Får man fråga var i linköping ni bor? Är så sugen på en cornish, men skulle gärna vilja träffa nån i hemmiljö. Nu har jag bara träffat de på utställning…

Bor själv i ryd

Jag har kollat igenom alla omplaceringskatter som finns här på sidan men ingen har verkat riktigt rätt. Nu har jag eventuellt fått tag på en Cornish-hane i Hallsberg. Ska titta på honom på lördag!

Smurfan: jag bor i centrala Linköping. Du skulle gärna få komma och titta på Tiger men jag tror inte riktigt att han kan ge dig en rättvis bild av hur cornish rasen är, eftersom han inte mår riktigt hundra just nu…

#3 Å vad roligt! Hoppas det går bra och att det känns rätt den här gången!

lycka till på lördag, glöm inte att vi väntar här på att få höra hur det gått.

vad vet du om kissen ni ska titta på, ålder och färg?

Vad spännande! Lycka till!

#3 Jag kommer gärna & hälsar på, men det kan väl isf vänta tills Tiger känns 100 ;)

Kissen vi ska titta på på lördag är en hane som heter Felix. Han är 1,5 år gammal och är chokladfärgad och vit - ser supersöt ut! Enligt nuvarande ägaren verkar han också sakna en kompis så jag håller tummarna att det ska gå bra!

Det verkar onekligen vara så att cornishar inte är några ensamkatter. I alla fall inte hanarna! Tycker mig ha sett en hel del omplaceringar av hanrexar pga att de behöver sällskap.

Jag har aldrig kännt attSture känner sig ensam.. Fast jag har ju två hundar vara den yngsta leker mycket med sture.. kanske därför. kanske det inte spelar roll vilken lekkompis det är bara det är enkompis Mina söner är lite för unga för Sture.. han tycker de mest är jobbiga och nyps.. så dem undviker han i största möjliga mån.. Å andra sidan är jag ju mammaledig… så Sture är väldigt sällan ensam…. hm.. nu blev det mycket är det jag, vovvarna eller kombon som gör att han inte saknar kattkompis…?

Jag tror att det är kombon. Och speciellt att hunden leker med honom - och att han får sova bredvid hunden. Min pojke försökte mycket snällt få mindre hunden att bli riktig kompis. Och när lilltiken var löpsk - och beteckte katten:-) - båda var nöjda. Men sen när löptiden var över och lilltiken blev sin gammla surpuppa igen, var det ännu värre för katten. Då var han så ensam, att jag skaffade lilla Elica som kompis. Och alla är vi nöjda. :-)

Nu har äntligen Tiger fått sin Findus! De har känt varandra i en vecka nu och är redan bästisar! Killarna busar hela dagarna, jagar varandra runt lägenheten och brottas, och det märks verkligen på Tiger att det här var vad han behövde.

Vad härligt att han fått en kompis

Å vad roligt att höra! Grattis! Har samma erfarenhet här, även om de inte är riiiiktigt kompisar än. Men det har ju bara gått fyra-fem dagar än!

Vi har ju annars superfina cornish flickor som söker ett hem

Vad bra att han slipper vara ensam längre.