Heja Fuffens. Håll på rangen, hälsar mina katter.

Oj! Kaxiga Fuffens! Men nåt annat var väl inte att vänta… ;-)

Jag kan trösta med att min kompis som nyss tagit hem en kompis, kattunge förvisso, till sin 1-årige hane också hade ett jobbigt första dygn, då katten som redan bodde där var långtifrån snäll mot den nye lille kissen. Men nåt dygn senare sov de ihop och putsade varann i öronen - även om de också bråkar, men det ser nog värre ut än vad det är, och är nog snarare lek.

Jag håller tummarna för att Fuffens snart inser att Hugin är en finfin kompis!

Så här såg det ut igår kväll.

Och någon gång vid fem-sex-tiden imorse så flög det tussar. Fuffens har fått ett liiiiitet sår på magen tillochmed! Efter den prövningen har det gått bättre och bättre, men det är fortfarande inte helt förnöjt här hemma. Hugin gör sitt bästa för att blidka Fuffens. Han passar på att putsa honom på huvudet när Fuffens sover eller är alldeles nyvaken. Fuffens replikerar ofta lite senare med att putta till Hugin så att han typ trillar omkull!

Det jobbigast just nu är att Fuffens har slutat kurra! Han har inte kurrat sen Hugin kom hem, och han kurrar i vanliga fall maratonmycket varje gång vi kommer hem eller han vaknar, eller bara så där lite allmänt. Det känns lite jobbigt om jag ska vara ärlig, men det lär väl komma tillbaka antar jag, när han väl har bestämt sig för att acceptera Hugin.

De blir nog säker superkompisar snart!! Det brukar ta ett par dagar av tjurighet först..

Vill bara påminna dej om att änga tid åt fuffens, och "glömmbort" hugin lite. För katten kan bli avundsjuka. Så igorera hugin, och klappa Fuffens i stället. Så inte Fuffens tycker ni bryr er om Hugin i stället för honom. Hugin klarar sej! Jag trycker det låte jätte bra! Fuffens måste ju få känna lite på Hugin. Och det hörs ju inte som om Hugin är så irriterad alls. Tänkt om han också hade varot på Fuffens, som fuffens är på Hugin.Kurret kommer tillbaka! Det är inga problem. Fast du kan kanske få räkna med att Fuffens gosar lite med Hugin sen, i stället för er…..

Om nån dag tror jag de sover i hop! Men bara hör av dej om det händer något! Natt som dag så klart!Krama Hugin, det känns bra och veta lite vad som händer. /Natta

Oj lilla Fuffens..puss puss. Det kommer att gå jättebra om nån dag bara. Jag kommer ihåg när slyngeln Cigge kom. Snorkfröken Alma satt högst upp i en av klätterställningarna i tre dagar och fräste o visade tänder och den tid hon inte satt där jagade hon honom gläfsandes. Alfpojken däremot tog emot honom med öppna famnen, de åt tillsammans, låg och gosade, ja var alltid tillsamans. Sen plötsligen en dag, som utav en händelse så slutade snorkfröken Alma att gläfsa och plötsligen var han accepterad och omhuldad även av henne. Därefter började det stora buset. milde tid……Hugin ser ut att var en jättefin kille. Puss till honom också, ser framemot alla fina foton på de två.

Åh, så kul grabbarna kommer ha ihop!

När jag kom hem efter att min sambo hämtat Isa så gick jag först fram och gosade med Mistie, och sedan Isa. Hon förstod att jag fortfarande bryr mig om henne, och hon sover alltid vid min sida. Sen så tror ju vi att de fortfarande är ovänner, men så fort vi vänder ryggen till så ligger de och gosar. Men märker de att vi tittar så slutar de med en gång! Lustigt det där…

Ha tålamod bara, så kommer det gå fint!

 Tio sekunder efter att jag skrivit förra inlägget kom Fuffens och la sig i mitt knä och kurrade! Ljuvliga ljud. Men man ska aldrig ropa hej som sagt… Nu är det Hugin som lappar till Fuffens för att han inte får nosa så mycket som han vill. Ångest! Känns som att jag gjort fel som försökt vara lika mycket med båda också. Trots att jag så klart alltid försökt ta Fuffens parti eftersom han är den svagaste så har jag ändå försökt klappa Hugin och få honom att känna sig välkommen och som en del i familjen. Han jamar så hjärtskärande. Känns jättejobbigt just nu. Det är så mycket spänningar i luften, och just nu är det helt klart Hugin som är bestämmer här hemma.

 Nu kom Fuffens ålande längst golvet och ville upp i mitt knä. Så nu ligger han här. Och Hugin går och jamar i hallen… Vilken röra! Känns jätteläskigt att lämna dem ensamma hemma imorgon, men jag måste verkligen till jobbet.

Tack för att ni orkar lyssna på mitt hönsmammeri! Allting kommer säkert att gå över snart. Men just nu känns det skitjobbigt med de här två katterna som ligger i luven på varandra. Ska försöka vara mer aktivt med Fuffens nu och ignorera Hugin ett tag, även om det känns jättesvårt!

Nu menar jag ju inte att du inte får ta i Hugin, så klart. Men bara att man ska tänka på sin "gamla" katt också.

Du kan nog utan prolem gå till jobbet. Om dom bara lappar till varandra lite ibland, så är det ju inga större problem. Det kan ju bara vara bra och lämna dom ensamma också. Så har dom bara varandra att tänka på, och ingen matte att försvara.

Har dom inte "dödat" varandra än, så är det ingen fara…..

#10 Förstod att du inte menade att jag skulle ignorera honom totalt! Det är bara lite svårt att hitta balansen. Men som jag skrev i pm - ska försöka lugna ner mig några hekto (som pappa sa när jag var liten och alldeles vild!) och låta det hela ha sin gång.

Sen tycker jag att det är svårt att veta hur långt man ska låta "bråkandet" gå också. Det ser ju alltid rätt våldsamt ut. De "ryker ihop" lite ibland, inte bara lappar tillvarandra utan mera bits och brottas lite, men det är bara en gång som någon av dem sagt ifrån för att det gjort ont. Jaja, nu sak jag sluta tjata och gå och lägga mig! Godnatt! Förhoppningsvis får vi sova mer än en halvtimme inatt. Man kan ju hoppas att katterna är alldeles utmattade av dagens terrorattacker.

Det kan ju vara så att dom ska börja leka med varandra, men inte känner varandra tillräckligt väl än.

Om dom verkligen inte skulle tyck aom varandra, så skulle dom har bråkat på riktigt vid det här laget.

Dagens första uppdatering: (det här är som en dokusåpa!)
Natten har gått lugnt till, Fuffens har sovit i sängen med oss, och Hugin i vardagsrummet, tror jag i alla fall. Men så när vi vaknade imorse var det dags för terror igen. Den här gången är det faktiskt Hugin som börjar bråket med att lappa till Fuffens helt oprovocerat på köksbänken. Det resulterade i ett kattrally där jag tror att de turades om att jaga varandra, och till slut rök ihop i ett ordentligt bråk. Sambon gick faktiskt emellan då och sa ifrån när Hugin tog i alldeles för hårt. Det här ringde han och berättade på telefon eftersom jag gick hemifrån mitt i kattrallyt för att hinna med tåget. Han sa att det verkade som att Hugin förstod, och att det kanske blev lite bättre igen efter fajten.

Fuffens sjunker undan när man vill klappa, men accepterar att bli upplyft. Och så piper han sitt mest olyckliga när han går omkring för sig själv i ett annat rum. Hugin däremot kurrar så fort man petar på honom! Tänk om man kunde veta hur det kommer att gå!

Det kommer säkerligen att gå hur bra som helst! Ge det bara lite tid! Vänskap tar tid att bygga, det går oftast inte över några nätter, tyvärr…

Till all lycka tycks det gå snabbare med katter än katt och hund.:-) Det tog någon månad före mina hundar slapnade helt av efter kattinvasion. tålamod för några dagar, hoppas att dom hittar varann snart.

Vad härligt det låter att Hugin är så kurrig och go! Jag hoppas verkligen att de snart kommer att gilla varandra och bli bästa vänner! Lycka till!

Hur har det gått idag då?

Om de turades om att jaga varndra så är dom ju inte så mycket ovänner i alla fall. Men dom måste ju känna varandra på pälsen lite, innan de kan bli vänner.

Hur har det gått nu i kväll då? Tycker det känns roligt att höra uppdateringar, det är inte så ofta jag får höra så mycket från katter jag sålt.

Hej och grattis till Hugin!! Spännande att läsa om hur deras nya vänskap påbörjats!

Kan berätta att när Dreamy kom hem så förändrades Phoebe under ett tag oxå. Jag var jätteledsen för jag saknade min lilla kurrande kamin under täcket om nätterna, hon bara morrade och fräste och var på språng hela tiden, vi kunde inte hålla henne för hon ville bara iväg. Det tog tre dagar innan de sov ihop. Kom Phoebe förbi så kröp Dreamy ihop och blundade … det var tufft och ajg var lite osäker på om det skulle funka men fördelen är ju att den ena katten är ung. Baileys och Chinchin accepterade henne direkt och Baileys mer el mindre adopterade henne. :)

Fortfarande så tassar Phoebe till Dreamy emellanåt men det är för att befästa sin ställning i flocken. De sover tillsammans och busar och har sig men det är ändå så att Dreamy får sig en smäll på huvudknoppen utan att det för den skull är nåt allvarligt. Jag förstår din oro, jag är hönsmamma själv … *ler*

Jag hoppas det går bra och att de om nån dag är bättre vänner än idag, det tror jag faktiskt. Hugin är ju inte nån slagskämpe precis, har alltid varit väldigt kelen av sig …

Lycka till och stor kram!!

Det finns hopp! Så kan man sammanfatta den här dagen. Fuffens ställer sig fortfarande på "snedden" med skjuten rygg och öronen lite bakåt ibland när Hugin kommer i närheten. Särskilt om han har lekt själv och plötsligt upptäcker att Hugin står och glor på honom. Hugin bestämmer. Punkt. Men Fuffens gör sitt bästa för att hävda sig lite i alla fall. Mest ledsen är han över att Hugin snott hans bästa sovplats, sovhängmattan som hänger på elementet i vardagsrummet. Men de leker nu. Även om det fortfarande är en hel del hårda smällar med tassarna mot den andra emellanåt, de håller på och bestämmer rang fortfarande misstänker jag. Men jag tror *hålla fingrarna i kors* att det kommer gå bra. Men visst gör det lite ont i själen att Fuffens måste ge med sig och acceptera att han inte är kung här hemma längre… min lilla lilla. Jag har ett problem dock. Men tänkte nästan ta upp det i en egen tråd. Hoppas ni inte tycker att jag brer ut mig för mycket! Men det är ju så fantastiskt bra att kunna få dela med sig, och dessutom få tillgång till era erfarenheter! Heja cornishrex-ifokus!

chikan du får bre ut dig precis hur mycket du vill, precis som alla andra här! Vi är bara glada att få läsa om Fuffens och Hugins bravader. Bilden på de båda är ju jättesöt…

Fuffens där uppe på fönserbrädan medans Hugin ligger och myser i elementsängen! *fniss*

Katterna kommer mer och mer överens. Det ryker fortfarande lite småtussar när de bråkar ordentligt, men mest är det lite daskar då och då. Missnöjet från Fuffens sida består förnärvarande av att Hugin är för lat, eller möjligen för osäker på Fuffens ännu, för att leka. Fuffens vill leka non-stop när han är vaken. Men hugin är en kelgris som gillar att gosa gosa gosa, och sitta och glo mest. Så Fuffens försöker få igång Hugin om och om igen, med resultatet att Hugin till slut blir så less på honom att han brottar ner honom och ger honom lite stryk! Fuffens vill jaga och bli jagad, men Hugin är för det mesta inte så jätteintresserad av det. Kan det bero på dålig kondition kanske?

Jo, det är det säkert, plus lite att han inte känner sej så säker på omgivningen kanske. Men han kommer nog i gång om ett tag. Han tyckte det var roligt att busa med kattbäbisarna här i alla fall.

Inget utanför lådan?

#22 Vad gulligt det låter!

Låter fint. jag tittar allt då och då med stora ögon, när mina leker. Elica (5 månader) ligger underst och Ascanio håller henne i strupen. Och genast när han släpper börjar Elica ge tass underifrån. "Tonåringen" tycks bara må bättre efter lite tuktning!

Foton, jag, vi. alla här vill ha foton. Ge oss foton, foton, foton.*ler* om än otåligt.

Snart flyger de omkring och leker hejvilt och sover ihop

Inget utanför lådan Fylgias! Har två lådor framme än så länge. Och så klart föredrar de att gå i den ena (den jag vill ta bort!) båda två. Men idag har Fuffens gått på sin gamla toa en gång i alla fall. Är Hugin van vid låda med tak och svängdörr? Den jag vill ta bort är en vanlig utan, och det är den Hugin har använt nu. Vill ju inte ta bort den om han inte är van vid den andra varianten.

Bildbomb kommer i ny tråd. Den här börjar bli så lång!

Det kommer snart att vara bästa vänner.