kattungarna har dött i magen!
Det är med stor sorg som jag skriver det här.
trodde vi hade kattungar att se fram emot snart, Elvira var på dag 49-50 sedan parningen, men så inatt betedde hon sig så konstigt och nervöst, ville hålla mig vaken och kröp nervöst omkring under täcket. på morgonen fortsatte hennes oroliga beteende och jag upptäckte en stor torkad pöl i sängen som var blodblandad, och samma i hennes favoritfilt.
Ringde veterinären som ville vi skulle komma så snart somk möjligt. väl där så kunde han känna på hennes mage att det fanns nåt där men hittade inget med ultraljudet så en till veterinär kallades in som gjorde samma bedömning, så då blev det röntgen, på den kunde man inte se kattungarna så han sa att dom troligen dött före dag 40, och att det som händer nu är att hennes kropp försöker ta hand om/stöta ut resterna.
han var inte säker på att hon skulle klara det själv med antibiotika och sa att risken var stor att samma sak hände igen om jag avlade på henne, så hans rekomendation var att vi kastrerar henne, så imorgon kl 08 har vi tid.
stackars lilla elvira, hon går nervöst här hemma med stora tissar och förstår nog inte vad som händer, bara jamar oroligt.
jag som hade sett fram emot att få börja med lite avel, och behålla en av ungarna, men nu är det viktigaste att hon blir frisk, själv så vill jag bara gråta.
tack för att ni orkade läsa mitt långa klagobrev, ville skriva av mig lite.
Linda
Åh, så sorgligt! Stackars dig och stackars lilla mamma katt
Vad hemskt! Det är ju inget man förväntar sig när man ska börja avla…
Jag känner med dig. Du får pussa på stackars elvira!
låter fånigt men jag känner mig så ledsen, tycker så synd om henne där hon går med sina stora tissar.
trodde ju vi skulle ha kattungar här på en vecka eller två, och inte har man råd att köpa en till avelskatt.
Men gud vad hemsk för Er och lilla Elvira, hoppas det går bra i morgon.
kram på er
Stackars er! Blir så ledsen när man hör sånt. Svårt att förstå hur det skulle kännas att förlora sina bebisar så sent…
å jag som hade satt fram en bolåda att föda i till henne igår
Förstår verkligen din sorg. Tänker och lider med dig
tycker synd om dig & Elvira.
Usch vad tråkigt! Ibland är det bara inte meningen att det ska bli som man tänkt. =( Hoppas allt går bra hos vet.
Stackars lilla Elvira! 
Lycka till med kastreringen idag, huvudsaken är ju att hon piggnar till och blir frisk och kry igen.
Vad tråkigt, speciellt när man ser fram emot det med sådan glädje och sedan vänds allt i en hast och blir sorg…Tänker på er och klappa om lilla kissen från oss.
Åh så sorgligt!! Jag blev så ledsen när jag läste ditt inlägg att jag faktiskt grät … både för din och Elviras skull. Förstår din sorg nu när du sett fram emot en kull och uppstarten på uppfödningen .. har varit där själv (av annan orsak). Sen stackars lilla Elvira som säkert inget förstår heller …. Usch så bedrövligt ledsamt för er …..
Köpa en ny katt för avel har man ju kanske inte råd med heller, det förstår jag .. en tanke bara, kan inte det här gå på försäkringen … avelsförlust …? Jag har ingen koll på regler osv men ni övriga som föder upp kanske har det …?
Hur som helst så tänker jag på er idag och hoppas att kastreringen går bra och att hon piggnar på sig och blir frisk igen.
Stor kram!
Cherish Gustafsson, S*Shaneequas Cornish rex & Europé
www.shaneequas.com
Mitt hjärta blöder för er skull! Usch vad hemskt och jag förstår att det måste kännas helt förjävligt och hopplöst och sorgfyllt på en och samma gång. Hoppas nu allt övrigt som måste göras med kastrering och så går bra och att hon får vara frisk. Det känns ju naturligtvis jättetungt och jättejobbigt nu, men försök att ta nya tag. Tänker på er! Många kramar!
---------------------------------------------------
Att leva utan katt är inte att leva.
Det viktigaste i all bedrövelse är att honan mår bra.
#4 Det låter inte fånigt att du tycker synd om honan som sett fram mot kattungar
Stackars er! Det är så sorgligt och känns orättvist när sådant händer.
Linda357 ledsen för din och kattens skull.
Är veterinären säker på att det är honan det beror på att det blev som det blev. Kan det inte bero på hanen eller kombinationen?
Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld
Jag känner verkligen med dig, och med Elvira. Kram.
*tårar i ögonen* Så jätteledsen för er bådas skull! Hoppas hon mår bättre snart!
Hur har det gått med kastreringen av Elvira idag?
Än vänlig spinnade från lillsyrran. Ta det lungt för några dagar och piggna till sedan.
Oh så tokigt det kan gå ibland. Så tråkigt för dig!Men det är Naturens nycker.Du har iaf mammakatten kvar att pussa på.
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
Jättetråkigt för dig och din lilla Elvira…jag beklagar
*kramar om*
Du får köpa en katt till och fortsätta dina avelsdrömmar när du är redo igen.
Så synd. Jag hopppas att allt gick bra med operationen.
Tack alla ni som visat stöd, blev alldelens tårögd när jag läste era inlägg, tur att ni finns.
Kastreringen gick bra, fick lämna henne där i sex långa timmar, medicinen är hon inte så förtjust i, och inte minst tratten på huvudet, hon bara sitter och ser ledsen ut, jamar inte och överallt hon går så slåt tratten i, har provat ta bort den kort stund men då vill hon bara slicka såret.
jag är orolig att hon ska slita upp såret på magen, hon försöker hoppa som vanligt upp på alla bänkar och bord, försöker ha koll och lyfetr upp henne dit hon vill när jag ser att hon är på väg att hoppa, men det är ju omöjligt att kolla henne hela tiden.
har agria som försäkringsbolag, och avelsförsäkring hos dom, vet inte om dom täcker för förlorad avelskatt, ska kolla.
Linda
Starta ny diskussion
