Jag har ett kompendie som jag ger till kattungeköparen och som det i kontraktet står att de förbinder sig att läsa igenom. Där står bla om HCM och om att jag har en önskan om att vid behov (på min bekostnad) låta underöka deras katt med blodprov och ultraljud om jag finner att det kan ha betydelse för hur jag ska planera aveln i framtiden. Där står att det inte är ngt jag kan kräva men att det är ett önskemål från min sida och viktigt för att vi i framtiden ska kunna avla på friska katter.

Jag kommer att fortsätta att följa rekommendationerna enligt hälsoprogrammet och som tur är bor jag så till att det är möjligt att låta göra HCM-scanning hos flera olika duktiga veterinärer.

Jag försöker dock att inte fokusera allt för mkt på HCM för min egen sinnesros skull. Jag scannar och fattar beslut utifrån vad resultatet visar och sen lägger jag det på hyllan tills det är aktuellt med scanning igen. Det finns så många sjukdomar som våra katter kan drabbas av och jag hoppas faktiskt att vi inte kommer att kunna testa för alla för då kommer det inte att finnas några hobbyuppfödare kvar för det går inte att lösa ekonomiskt på en normal lön.

Ang fallet som tagits upp i ARN så måste det på nåt sätt diskuteras inom hälsoprogrammet. Nån som vet vart man lämpligen vänder sig med detta? Det är ju inte bara cornishar som kan drabbas och flera rasklubbar har ju riktlinjer eller är anslutna till hälsoprogrammet. Jag vet ärligt inte exakt hur turerna är.

Fast det finns inget kontrakt som kan skriva en fri av köplagen.

Tyvärr spelar ingen roll om vi har skrivit in info om ärftliga sjukdomar eller lägger till villkår i vår kontrakt.

Det fortfarande vi som uppfödare som blir ersättnings ansvarig om katten får en ärftlig sjukdom efter salu (första 6 månader efter sälj är det uppfödarens bevisbörda och den resterande garanti period på 2½ år det köparen som har bevisbördan)

Så i princip finns det 3 saker att göra.

1. ge bort kattungar som inte säljs till avel

2. Ta den ekonomiska smällen det kan uppstå i fall en kattunge får en ärftlig sjukdom.

3. lägga ner avel

Alternativ ett känns inte roligt, inte så mycket pga. ekonomin men

pga. det skulle kunna medföra att katter hamnar i hem där man inte har genomtänkt "köpet" och det skulle sänka kattens status reellt

Alternativ 2 kan bli lika kostsam som att ge bort kattungar även om man är seriös och skannar sina katt jämfört rekommendationer Eftersom det sett att HCM hoppar över generationer och vi inte är där vart flera generationer av föräldra katter är skannad.

Nu HCM inte ända sjukdommen som kan vara ett problem. Katter kan drabbas av ärftliga sjukdomar i till exempel nervsystemet, njurarna, hjärtat, skelettet, huden, ögonen etc.

Dolda felförsäkringar är inte mycket värda och täcker inte till hälften det som vi som uppfödare kan bli ersättnings skyldiga åt.

Då måste vi alltså ha livsförsäkringar och veterinärvårds försäkring på alla sålda sällskaps katter om vi vill skydda oss ekonomisk och det är i praktiken inte genomförbar och skulle blir så kostsam så det inte skulle tjäna ett syfte.

så min konklusion är att så länge lagen ser ut som den gör att sällskaps djur räknas under köplagen då är vi som hobby uppfödare illa ställt. Vilket lämnar oss i alternativ 3…..

Mitt utgångspunkt i det skrivna är så klart att vi pratar om ansvariga uppfödare som sätter katternas hälsa främst i sin avel, och att allt annat är sekundärt.

#2 Fast jag tänker såhär: Man kan inte förhandla bort konsumentköplagen till sämre villkor. Men man kan ändra varan i sig. Dvs istället för att sälja en "cornish rex" säljer man en "cornish rex med hcm-positiv morfar" eller vad det nu kan handla om. ARN sa ju just att det var för att hcm-positiva fanns i stamtavlan (vilket är PP's fel att de vet, så det är nog till att stänga registret… för eg har avelsprogrammet straffat sig - från avelsförsäkringar till konsumentköplagen) - om man låter det vara med i varubeskrivningen så är det ju inte lagen man förhandlat bort utan det är varan man förändrat.

Som skillnaden i att köpa en bil med rostskada och en som ska vara perfekt. Typ…

Ja då får man ju börja skriva i kontrakten att 4 generationer tillbaka finne en HCM-positiv katt.

Problemet är att man inte kan sälja defekta varor till fullpris och vilket prisavdrag ska man göra för en katt med en släkting 4 generationer tillbaka som har HCM?

Är det så illa att det faktum att vi scannar och registrerar resultaten ska straffa sig?

Och hur ska man bedömma en katt som inte har några scannade släktingar alls? ska den gå att sälja till fullpris eller ska man  anse att den inte är "varudeklarerad" och det därför ska vara prisavdrag?

Och vad ska vi säja till utländska uppfödare? Jag vill inte betala fullpris för din kattunge för den är inte varudeklarerad så jag kan inte ta fullpris för avkommor efter den här i sverige….?!

Nej jag håller med #2, det är kanske bara alternativ 3 som återstår, jag överväger det iallafall starkt.

I landet lagom och säkert är det verkligen inte lätt att göra rätt för sig ens om man försöker….

3# Det spelar ingen roll att jag skriver i kontraktet "katt med hcm positiv släkting i 4 ledet" i stället för "katt"

Om varan är defekt är jag ersättnings skyldig. Jag säljer ju inte en katt med HCM, katten är frisk när jag säljer den (annars skulle jag aldrig sälja den) alltså har varan försämrats om katten utvecklar HCM.

Det också oavsett jag har get avdrag i priset. Då jag bara ersättnings skyldig jämfört det pris jag har tagit.

Jag kan inte skriva mig ut av mitt ansvar så länge jag säljer en vara det ända som jag kan hitta exempel på där detta är möjligt är om det rör sig om ett kosmetisk fel.

Denna lag är på alla sätt rimlig om det rör sig om en död ting, idet döda ting inte utveckla fel eftersom - dem har ett fel från början eller också har dem inte. Sen kan fel uppstå vid fel användning men då får köpare oftast också avslag om dem reklamera.

Med djur så vet man inte. Du kan ha en frisk kattunge där föräldra djuren i 20 generationer är testat för allt och låt oss bara för sakens skuld låsas att man kan testa för alla ärftliga sjukdomar (vilket man så klart inte kan, endast ett fåtal) och sen utvecklar denna kattunge ändå en sjukdom som är ärftlig.

Det kan vara att inte alla testar har hanterats korrekt, det kan vara att mamma eller pappa katt hade ett virus när parning pågick och detta virus har förorsakat en genetisk defekt. Det kan vara att sjukdommen har uppståt av en genetisk mutation.

Och ändå kan du bli ersättnings ansvarig som uppfödare för att sjukdommen är ärftlig.

Så om vi endast tänker på lagligt ansvar så spelar det ingen roll om du testar eller inte för genetisk ärvmassa är oförutsägbar.

Därför är det inte speciellt viktigt i den aktuella dommen från ARN att katten hade HCM i släkten, det räcker att katten själv har HCM och att döds orsaken är fastställd till att vara HCM. Då är det uppfödarens ansvar inom garanti perioden. Defekten är ju påvisad genom obduktion. Så själva beslutet är väldig dåligt skrivit ur juridisk synspunkt. Dem behövde inte än drag in sjukdom i släkten eftersom HCM är fastställd som ärftlig och inte är något som kan uppstå pga utefrån kommande på verkning. Alltså må defekten ha varit där vid försäljning .

Problemet är att du inte kan jämföra ett djur och ett TV när det gäller lagligt ansvar. Det klart att om jag medveten säljer en sjuk kattunge. Medveten på det sätt att jag vet föräldra djuren har HCM eller annan ärftlig sjukdom eller det finns ärftliga sjukdomar i andra ledet och jag inte testar föräldra djuren, eller jag skiter i att testa mina avelsdjur alls, då bör jag blir ersättnings ansvarig oavsett om det HCM eller allergi eller HD eller … Om jag medveten avlar på sjuk djur då bör jag stå mitt kast.

Men om jag testar för det som går att testa för, om jag medveten planera min avel ut i från hälsa och temperament är nr. 1 och allt annat är ganska sekundärt då tycker jag det orimligt att jag som hobby uppfödare med ett stort fet minus i min avels ekonomi skall drabbas lagligt av ett ersättnings ansvar för saker jag inte kan förhindra och det där vi är just nu.

Så om jag avlar på djur där jag vet det finns HCM i släkten (men jag så klart följer rekommendationerna) då står jag bättre om jag ge bort kattungar som inte skall stanna i avel i eget katteri eller säljas till andra katterier, än om jag sälja dessa. Och ur ekonomisk synspunkt är det absolut en större fördel att ge bort dem än att sälja dem. Etisk är det en helt annan sak.

En lag där uppfödare som inte bryr sig om katternas hälsa blir drabbad skulle med stor sannolikhet öka antalet av katter som testas för ärftliga sjukdomar så än lag andring skulle inte bara gynna mig som uppfödare men också katterna

Var kan jag läsa om detta fall???

Var kan jag läsa om detta fall???

Jag började fundera över hur insatta i genetik och avelsarbete de personerna var som fattade beslutet?

Jag förstår ju att ARN hade den missnöjda köparen i fokus…dessutom var inte HCM den primära åkomman i det här fallet. Att katten hade HCM upptäcktes ju inte förrän den oducerades efter att ha avlivats av andra skäl.

Skall en uppfödare kunna krävas på pengar för att katten blir sjuk någon gång under hela sin livstid? En katt kan ju leva i 15-20 år. Det finns säkert sjukdomar som kan triggas fram av felaktig kost och skötsel som kanske kan föranleda att katten uppvisar symptom liknande HCM. Skall man då kräva att uppfödaren betalar för en skanning för att utesluta HCM?

Jag skulle tycka det var jättekonstigt om någon krävde mig på pengar för en perserkatt som föddes hemma hos mig 1992…

Hur skall vi få in nytt blod utifrån? Bara för att vi är medvetna här i Sverige och har massor av resurser så är det inte på samma sätt utomlands. Man kankse kan kräva att de närmaste släktingarna är skannade, men inte mer.

Dessutom så kan det finnas syskon till föräldrarna till importerad katt som har utvecklat HCM, eller andra genetiska sjukdomar/defekter och som är avlivade. Den informationen står inte att finna någonstans.

Oj vad långt det blev….ja ja - det var fritt från hjärtat iallafall.

#8 köplagen gäller endast i 3 år från det datum du har såld katten

Och vad sker i de fall som katten är omplacerad/såld 2-3 gånger? Då kan ju inte uppfödaren ställas ansvarig ,inte i mina ögon.

10# det endast en uppfödare som räcknas som näringsidkare. Som om en katt säljs vidare av en privatperson gäller inte köplagen.

Men om katten säljs vidare inom garanti perioden på 3 år täcker garantin inte om du skriver det i ditt kontrakt. Annars kan det bli en tolknings fråga

Hej Allesammans!

(och hej Mari!)

Är det någon som skulle kuna tänka sig länka arn dommen?
Jag har ju iallafall läst juridik i 1 ½ år nu och blev självfallet mer intresserad nu när det både är en fråga från Mari (och självklart er andra.) och handlar om katterna.

#12.. Jag har pm:at dig.. Är det Bonnie och Stefan som har hittat hit??

#12 Välkommen hit.Och du kanske vill hjälpa Mari och mig med en korrekt formulering då och då i ett eller annat avtal  (skojar)

Tack så mycket :)
ja, Bonnie aka Disney och Stefan aka Pixar :)

Tyvärr sitter vi uppfödare i skiten när KKL gäller. Det spelar ingen roll vad vi skriver i avtalen. Det spelar ingen roll om vi täcker alla eventualiteter. Fel som juridiskt bedöms ha funnits hos katten från början ska vi ersätta. Om de uppstår inom 3 år efter försäljning.

Det är självklart fullständigt orimligt eftersom det är levande varelser det handlar om så det vi uppfödare bör göra är att försöka motionera om en föräldrad lag. Antingen om en helt ny lag: djurköpslagen eller att köplagen ska gälla i alla lägen.

Om jag ska lägga upp en lista kring orsaker som antagligen kan få mig att sluta föda upp ligger KKL i topp tre.