# Att vara uppmärksam på...
Author: limpetimpen

Den här lille killen var det nära att gå riktigt illa för på vägen upp till lägenheten häromdagen. Han smet ut precis innan dörren till hissen gick igen. Och även om jag hade min arm emellan så reagerade inte hissdörren, utan gick igen och kopplet blev kvar i hissen.

Fasansfullt var det minsta man kan säga. Så många tankar man hinner tänka upp till femte våningen...Benen skakade och tårarna vällde upp. Tanken på att Ivar var utanför hissdörren och jag var innanför gjorde mig tokig, och helt hjälplös. Till sist såg jag kopplet snäppa ur min sida av hissen. Men hur hade det gått?

Jag har aldrig känt mig som en så dålig matte som då. Att inte hinna med, eller vara uppmärksam. Och jag har aldrig varit så glad efter att ha rusat ner fem  trappor som då, för att se lille Ivar knata runt där nere på entréplan, lite sökande, men ändå vid god vigör.

Så ni som bor i lägenhet med era små liv och någon gång promenerar med dem ute. Var extra vaksamma på denna fara!! Det är inte alltid hissdörrarna fungerar som de ska!

## Comment 1
Author: Lindavictoria

Usch, vilken panik! Skönt att det gick väl...

## Comment 2
Author: MonicaLagerquist

Tur att det gick bra.Hoppas att du har gjort en felanmälan till de som har hand om hissen.

## Comment 3
Author: Xenomorphs

Fy vilken panik!!! Jag blir helt darrig när jag tänker på det....vi bor på 4:e våningen och åker hiss med katterna iblandnär de villl gå ut i sele och promenera

## Comment 4
Author: LinusCRX

Usch vilken hemsk upplevelse för dig och din katt.

Kanske en bra tanke att hålla katten i famnen eller ha den i en transportbur när man åker hiss. Det ska jag tänka på nästa gång det blir dags för promenad här. Oftast tar vi trapporna för att träna lite benmuskler ;o)

## Comment 5
Author: limpetimpen

Jo, numera har jag alltid Ivar eller Herman i famnen när vi ska ut eller hem. Det där med anmälan är något jag kommer ta tag i nu i veckan, Känns som en tidsfråga innan något allvarligt händer med förödande följder...

## Comment 6
Author: Leffe

Jag har ett par som gärna vill ut i trapphuset när min ytterdörr öppnas. Hela tiden får man vara beredd att de inte springer till hissen medan dörren går igen. Vet ju inte om den går upp igen för en liten katt

## Comment 7
Author: limpetimpen

#6 Nej, man vet ju aldrig. Usch jag ryser bara jag tänker på det...

## Comment 8
Author: MyTwiggs

Fy vilken fruktansvärt hemsk situation! Jag är så så så glad att det ingte gick illa för den lille mannen! Huvaligen! Här finns av förklarliga skäl ingen hiss... men jag ryser av ranken på en sådan mardrömssituation!!!!

## Comment 9
Author: RacerDonnans

Fy vilka bilder jag hann måla upp även fast jag förstod av rubriken att allt gick bra. SÅ skönt.

## Comment 10
Author: AnneAlva

Fy vad hemskt, jag känner mig helt matt av att tänka på hur du måste ha känt dig. \*rys\* Men som Monica säger, att ha dem i famnen eller att ta trapporna och få lite extra motion är nog helt de bästa alternativen.

## Comment 11
Author: limpetimpen

Ja, tiden har väl aldrig gått så långsamt som den gjorde på väg upp och ner igen. Och som sagt...VILKA BILDER man ser framför sig. Och så långt man hinner tänka. MEN en lärorik erfarenhet...som jag kommer dra nytta av i framtiden!

## Comment 12
Author: [Borttaget]

Vilken hemsk upplevelse och vilken tur att det gick bra! Usch vad mycket konstigt som kan hända.

## Comment 13
Author: kayarina

Himla tur att det gick bra. Vilken skräckupplevelse!

## Comment 14
Author: Eine

Så hemskt för dig! Vilken panik du måste ha känt!Sådan tur ni ändå hade att det gick bra.Jag är den fjolliga typen och skulle aldrig göra annat än ha katterna i famnen om jag åker hiss. Arbetade för många år sedan med barn ,och lärde mig redan då att full kontroll är kroppsnära!Väldigt kroppsnära![Skrattande](http://cornishrex.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")