Ja vill man ha en katt med hyfsad intressant stamtavla så kan man ju passa på.

#1 Vet du vilken katten är?

Tycker att det är jättetrisst att kattungarna saluförs som något lite extra när det är "renrasiga" huskatter det är.

Låter ju oerhört jätteseriöst. Först att para en Cornish med någon annan ras och få huskatter, och sedan nästan slumpa iväg mamman och låta "fodervärden" ta en kull eller så…

Vad ska man säga?

Ja jag vet vilka föräldrarna är eftersom att jag mailade och frågade.Honan tydligen inte medvetet parats utan "blivit" med kattungar.

#4 jo men läser man i kullannonsen så står det att det finns en sparad kille från förra kullen, då är ju frågan om den också är huskatt…

Ja det lär ju vara en huskatt eftersom att hon fått två kullar.Det lär väl knappast ränna runt fertila rexkatter i sandviken.

Jag tycker det är alldeles jättetrist med sådana här kattmänniskor som inte riktigt vet vad de gör för skada .Det tråkiga är att vanligt folk går på det här.Måste säga att jag är ännu mer inställd på att kastrera kattungar som ej är tänkta till avel.

Jag hoppas att forskningen blir lite starkare sedan förstår jag dig helt att kastrera sällskapskatter innan försäljning.

Vet inte när de började med tidig kastrering i USA, men snart borde några katter blivit tillräckligt "gamla" för att man ska se det långsiktiga resultatet.

#8 Det finns mycket forskning bakom.Bl a Susan Little har hållit på i minst 20 år

#9. Titta, det var något jag missat. Då finns det forskning även på äldre katter som genomgick kastreringen tidigt.

#10 De resultat om bl a juvertumörers frånvaro,kattens tillväxt och utveckling tar jag som att hon forskat vidare.Men jag kan ha fel/missuppfattat/tagit ngt för givet.Du får läsa hennes rapporter och leta efter svar.

#9 +10 Susan Little är ett tungt namn på området, men jag saknar en studie som är oberoende från den hon gjort för att ha två av varandra oberoende källor som säger samma sak. Sån är jag.

#7

'Jag tycker det är alldeles jättetrist med sådana här kattmänniskor som inte riktigt vet vad de gör för skada .Det tråkiga är att vanligt folk går på det här.'

Jag är absolut inte för blandrasaveln…är mot den. Men kan ändå inte förstå vad du menar att dom har gjort för "skada" och vad har "vanligt kattfolk" gått på?

Bara nyfiken! :)

#13

Nu är jag inte #7 men jag kan tänka mig att hon tänker som jag.Många som köper en katt där man vet att den ena eller båda föräldrarna är en raskatt tycker att de fått en "nästan-raskatt"

Skadan är att det kommer att pluppa upp lockiga huskatter lite här och var framöver och det är väl inget som gynnar katterna eller CRX-aveln.

#14 Visst,jag tror också så. Därför försöker jar ta mitt ansvar och kasterar tidigt(Vet att du också gör det när du måste)Det är så synd att många tror de får en raskatt via bakdörren.Önskar att jag kunde informera mer.Lurendrejeri baserat på okunnighet,stackars köpare.Vi kan bara hoppas att katterna får det bra,det är ju viktigast i slutänden.

Håller med #14 och #15. Människor som dessa tror att en raskatt enbart är ett speciellt utseende, inte ett antal garantier om att aveln uppfyllt vissa hälsokrav och uppfödaren åtagit sig att leva upp till vissa regler som verkar för katternas bästa - som sedan banat väg för lagstiftning, när det gäller t ex 12-veckorsregeln. Det skapar illusionen hos köpare att om man betalar mer än 5000 kr får man en katt med speciellt utseende + ett papper (stamtavlan) och betalar man mindre får man en katt med lika speciellt utseende men utan det där papperet som man ändå inte behöver. Folk fattar inte vad som krävs av en uppfödare och katt för att stamtavla ska erhållas, att det som kostar inte är det där papperet utan den goda omvårdnaden av kattungarna.

#12 Har du letat, eller snarare; har du velat finna? I denna sammanställning av leg vet Måns Röken och professor Catharina Linde-Forsberg finns ett otal referenser till olika studier/artiklar varav en utförts av Susan Little. Personligen skulle jag gärna se mer svensk forskning på området men även forskning som stödjer nuvarande kastrationspraxis, där folk uppenbarligen accepterar 6-månadersgränsen mer på känslomässig basis än utifrån kunskap om att det skulle ha några fördelar för katten att kastreras just då. Den som har en länk till lika utförliga undersökningar som gjorts på ämnet tidig kastrering, som talar för att ingreppet ska göras efter 6 månaders ålder, får gärna tipsa mig - en enda undersökning borde man väl ha i ryggen innan man går på den linjen? Det hela påminner mig om hur det brukar se ut alltid när nya rön slår igenom: folk är så upptagna med att finna skäl att inte ändra sin egen vana att de helt glömmer bort att avkräva just den vanan samma analys och pålitlighet som den "konkurrerande" föreställningen.

#16 Det är väl lite det som är poängen med studier och analyser. Det finns en teori som ska bevisas, ofta inte motbevisas. Gissningsvis beror frånvaron av studier som visar att det är möjligen är sämre med prepubertal kastrering än pubertal kastrering på det. Kanske är det inte ensamt det korrekta skälet, men det bör ändå ha en bidragande effekt.

Det finns gott om veterinärer som tycker annorlunda, bl.a. Sveriges Veternärmedicinska Sällskap som på uppdrag fann att sänkande av normålder vid kastrering inte är skälig utan bör kvarstå på 6 månader som den är idag. Deras utlåtande finns här.

Ang. Måns Rökens sammanställning så handlar det om ett examensarbete vid SLU handlett av professor Catharina Linde-Forsberg, något som jag kanske inte räknar som en tungviktare på området även om det med största säkerhet är ett korrekt utfört arbete. Dessutom skriver han också i sina slutsatser:

"Även om det varken är nödvändigt eller önskvärt att kastration av unga djur sker regelmässigt vore det positivt för alla parter om möjligheten funnes."

Att han inte anser det vara önskvärt förtar en del av budskapet i min mening.

#16-#17 Forskningen behöver alltid mer pengar,det är nog det som saknas .Plus att katt är lågstatus,eller har i alla fall varit genom åren.

Hörde av en person att veterinärförbundet(?) ska ta upp diskussionen och rekommendera veterinärer att inte kastrera tidigt.Kontentan blir då att vi antingen ska hitta en veterinär som verkar utomlands eller i tysthet,eller behålla kattungarna tills de är 6 månader(om nu gränsen sätts där.) Jag finner det helt galet att vi uppfödare i Sverige i så fall inte ska få göra på samma vis som uppfödare i andra länder.Kanske vi kattuppfödare ska gå ihop och göra en skrivelse? Åtminstone vi som vill bestämma själva över vår uppfödning.Det finns tillräckligt många regler för oss,utan att vi dessutom ska behöva sitta med kattungar i 6 månader för att vi inte vill ha buskavel på avkommorna.Eller så tar jag bussen till Norge med varje kull och anlitar en veterinär där.

#17 Nja, det beror väl lite grann på. Det är rätt sällan man, på en någorlunda vetenskaplig nivå, kan utgå ifrån en premiss utan att motivera den då forskning bedrivs och i förlängningen åsikter bildas. Att det är praxis eller "normalt" betyder ju, med all önskvärd tydlighet, inte att det är optimalt. För inte särskilt många år sedan var det praxis att rekommendera honor en kull innan de kastrerades. På samma sätt var det t ex förbjudet att kastrera hundar i profylaktiskt syfte, bara då det var medicinskt motiverat. Det är i den typen av perspektiv man måste sätta de rön och olika praktiker som sker i veterinärmedicin.

Man kan absolut invända att Måns Röken inte är någon hot shot på området, vilket också stärks av att jag omnämner hans text just som en sammanställning av forskning av folk som uppenbarligen betraktas som auktoriteter på området. Folk som är auktoriteter i länder där en stad kan ha dubbelt så många invånare som det här landet, så frågan är ju i förlängningen välmotiverad hur stor vikt som bör läggas vid Normgruppens uttalande, som du länkar till. Jag tycker dock överlag att den är en god sammanställning (inte forskning) som ju själva använder sig av Måns Rökens examensarbete som källa, problemet är ju där de lägger näsan i blöt utan tillräckligt på fötterna. Alltså då de av tre invändningar ("nackdelar med tidig kastration") anser sig kunna bedöma vad konsekvenserna härav blir på avelspopulationer ("Uppfödares önskan att begränsa avelsmaterialet för eget bruk och på det viset minska raskatternas genpool är en hälsorisk för varje kattras." - nåja, det där är ju en slutsats som är både partisk och okunnig å det grövsta.), vilket är kuriöst då det finns betydligt viktigare styrmedel för att undvika överrepresentation av linjer eller utarmning av avelsbaser än att avgöra när kastrering sker, t ex då man avgör vilka som ska köpa katterna. Månne kan detta omdöme från Normgruppen komma sig av att de veterinärer tillika kattuppfödare som haft med normsättandet att göra inte är några förespråkare för tidig kastrering själva… Då är åtminstone min bedömning att de veterinärmedicinska fördelar de själva nämner vida överträffar deras rent oinsatta uttalande om vad tidig kastrering gör för avelsbaser; något som för övrigt heller inte är deras kompetensområde.

Jag har diskuterat Normgruppens uttalande med flera veterinärer och jag är tydligen inte ensam om att se ett glapp i diskussionen från att de gör bedömningen att kastrering av kattungar inte är mer riskabel, så länge det utförs av kvalificerad veterinär, än vad det är vid 6 mån ("Studier har visat att unga kattungar inte löper större risk för komplikationer i samband med operationen eller negativ påverkan på framtida beteende eller hälsa (såsom fetma, störd tillväxt och urinvägsproblem) jämfört med katter som kastreras vid sex månaders ålder.") till att de drar slutsatsen att normen inte bör ändras. Visst, veterinärerna har ju själva inget intresse av att normen ändras eftersom det inte är deras arbete att minska antalet hemlösa katter i Sverige eller se till att avelsbaserna för uppfödare är balanserade, så på så vis kan jag förstå att de inte vill ändra på ett "vinnande koncept". Anledningen är ju kort och gott att det inte finns tillräckligt med resurser och kunniga veterinärer där ute för att utföra ingreppen och att en normändring då skulle kräva vidareutbildning av flertalet veterinärer. Det problematiska med det den befästa normen är ju att många veterinärer blint går på slutsatsen snarare än diskussionen, där det framgår klart att ingreppet torde vara oproblematiskt så länge de rätta förutsättningarna finns, och då inte innebär något veterinärmedicinskt problem varken på plats eller senare. Den veterinär som ska kastrera mina kattungar sa t ex själv att hon kommer att göra linea alba-snitt på honan eftersom flanksnitt sliter mer i kattens vävnad, vilket är olämpligt på en kattunge. Men utmärkt, känner ju jag då, en veterinär som vet vad hon gör. Jag har också begärt gasnarkos, vilket veterinären var helt ense om att det vore bäst. Med dessa förutsättningar ser jag ärligt talat ingen annan än uppfödare som invänder mot ingreppet.

Normgruppen använder sig själva för övrigt av en intressant och saklig källa på engelska, de som är nyfikna kan kika närmare här.

#18 Vad du hört är förmodligen just att Sveriges Veterinärförbund tillsatt en normgrupp (vad jag refererar till som "Normgruppen" ovan) att utreda saken och slutsatsen är just det som jag och Anne diskuterar. Med andra ord, är din veterinär bekväm och kompetent nog att utföra ingreppen torde det inte finnas några problem heller i framtiden. Tack och lov.

Däremot tycker jag att många ska tänka på det att man inte sonika kan fortsätta med att göra vaccination, kastration och flytt inom loppet av en vecka vid, säg, 12 veckors ålder, utan ge katten andrum på några veckor för att återhämta sig från respektive ingrepp. Just för att minska stressen på kattens immunförsvar.

#20 Jo så är det nog,tack för förklaringen.Kände inte till begreppet och har heller inte haft tid att forska mer i frågan sedan jag hörde om det.

Min veterinär är så bra och erfaren,tror inte det ska vara några problem  där.Vi gör inte allt på samma gång och det är ytterst sällan en kattunge flyttar från mig vid 12 veckor,det blir snarare 14.Då har den haft några dagar på sig för återhämtning efter ingreppet och jag har sett att det läkt fint.

#14#15 Ok, då förstår jag TACK! :)

#19 Jag tänkte bara göra ett kort inlägg för i grunden handlar våra respektive argument bara om våra skilda åsikter i frågan och jag ser ingen anledning att stångas över det. Men som vanligt har jag svårt att hålla fingrarna i styr när jag väl börjar skriva. Försök att tänka på det som ett kort inlägg.

Jag reagerar på två saker, dels vad du skriver om auktoriteter i länder som har betydligt större befolkningsantal än Sverige och att du verkar anse att SVS normgrupp gör fel i att inte sänka normåldern för kastrering på katt.

Först och främst tycker jag inte att man kan bilda sig en uppfattning om någons/någras tyngd inom ett område på hur stor befolkning som finns i landet där personen/-erna lever och verkar i. Den totala bildningsnivån har väldigt lite att göra med antalet invånare och ett litet land med en liten befolkning kan ha lika stor, eller större, total bildningsnivå än ett betydligt större land med fler invånare. Nu säger jag inte att så nödvändigtvis är fallet här, men jag tycker inte att det är ett argument som står sig.

Vad gällande en eventuell sänkning av normåldern så handlar det om ett ingrepp som kräver mer av både veterinär och resurser runtomkring vilket också, som du själv skriver, leder till ytterligare utbildning osv. Denna vidareutbildning ser jag som veterinärens val och inte något som borde vara ett krav i en yrkeskår där dylika ingrepp faller inom ramen för ett specialistområde, och om normåldern ändrades skulle denna vidareutbildning bli ett krav. Om den nya normen vore att kastrera katter prepubertalt, vad skulle egentligen den faktiska skillnaden bli? Att ange argument som kvarstoden av gammalmodigt tänkande (en honkattmåste ha en kull innan kastrering osv.) tycker jag inte handlar om den faktiska frågan utan snarare om att det är ett tecken på att vi behöver utbilda gemene man i kattens grundläggande fysiologi.  Det är ju inte på något sätt förbjudet, vare sig för uppfödare eller veterinärer, att använda sig av prepubertal kastration så jag förstår i ärlighetens namn inte varför det måste vara en så het potatis.

En not riktad  till den som väljer att ta den till sig: Jag själv tycker inte att de medicinska fördelarna uppväger de dito nackdelarna som jag ser, men jag ser heller ingen anledning till varför vi i de olika "lägren" inte bara kan respektera varandras åsikter utan att tycka att de andra gör grundläggande fel eftersom de inte gör som man själv. För mig är vad andra gör deras ansvar och vad jag gör mitt ansvar och jag lägger inga värderingar i våra olika tillvägagångssätt sålänge de inte skadar katterna.

#21 I normgruppens rekommendation står det att ett minimum av 2 veckors fortsatt vistelse hos uppfödaren ska följas efter prepubertal kastrering. Kan det verkligen räcka med bara några dagar?

# *några dagar*,hur många är det?Det kan vara 3 lika väl som 13 beroende på vem som säger det.Och mer än 2 veckor tror jag personligen är onödigt lång tid.Eftersom det tydligen är motstånd(?) mot tidig kastration inom normgruppen,och många inte har egen erfarenhet av förfarandet så tar jag det för vad det är:En ungefärlig rekommendation.

#25 Några dagar för mig är 3-4 så det var vad jag såg när jag läste ditt inlägg. Jag har ingen egen erfarenhet av tidig kastrering eftersom jag inte kastrerat någon kattunge tidigt, tyckte bara det verkade lite.

#26 jag förstår,jag skulle ha uttryckt mig tydligare.

#23 Nej, faktum är att jag tycker att det är rätt av Normgruppen att inte ändra åldersrekommendationen, som sagt pga att det skulle kräva en kompetenshöjning på orimligt många håll i landet. Jag anser verkligen inte att ingrepp ska utföras av personal som saknar kunskap och resurser för det. Vad jag tycker är fel är när man kommer viftande med Normgruppens uttalande som om det skulle vara nya rön eller ett argument emot kastrering av kattungar, där kvalificerad personal och resurser ändå finns. Det känns som att man då utnyttjar att många människor inte läser genom uttalandet och bildar sig en uppfattning utifrån vad som faktiskt står, utan går blint på att "så här säger ju faktiskt Sveriges veterinärer!" Vad gäller deras kompetens är jag ju själv inte kvalificerad att bedöma hur den står sig internationellt, men det känns märkligt att först förminska Måns Röken som auktoritet, sedan hänvisa till en artikel som anger just hans arbete som källa.

Nomgruppens invändning verkar ju ligga i att den särskilda kompetensen inte är tillräckligt allmänt utbredd (samt det där med vad det gör med avelsbasen då, där tidig kastrering med andra argument snarare kan anses ha gynnsam inverkan). Har man inga problem med den biten för man se uttalandet för vad det är: en norm som tar ansvar för veterinärer i hela landet, från privatpraktiserande veterinärer utan en enda anställd till landets största djursjukhus. Givetvis drar man då en gräns som gör att även de med minst resurser och möjligheter till fortbildning fortfarande kan vara med på tåget. Dock anser jag fortfarande att åldern 6 månader är diffust - om överhuvudtaget - motiverad. Kommer osökt att tänka på när min f d svärmor var på besök och pratade om att hon minsann läst i tidningen om hur det ekologiska och rättvisemärkta kaffemärke vi köpte fuskade och det skulle hon aldrig få för sig att köpa. Nej men bra, fortsätt då köpa ditt Nescafé där det i alla fall är odiskutabelt att villkoren för arbetarna är usla och miljöpåverkan negativ, ungefär. Folk blir väldigt fort hemmablinda med sina egna vanor, som om deras val är ett harmlöst neutrum och inte just ett val. Därmed inte sagt att alla som tycker att 6-månadersgränsen är god inte har tänkt efter men precis som kattungekastrerarna eller de som tycker att "honor ska ha löpt eller fått en kull först" bör de motivera sin ståndpunkt på samma grundliga sätt.

Jag betvivlar att det krävs någon specialutbildning för att kastrera katter .En god grundkunskap bör i mina ögon innefatta även kunskap om kastration av små katter? Det är ingen dålig utbildning våra veterinärer får.Däremot kanske det krävs ett större intresse för katt och andra smådjur?

Nu far mina tankar omkring som bin utanför en bikupa.Känner att jag vill tydliggöra en anna fråga.Vi som vill ha möjlighet att kastrera katter tidigt är inte mindre noga eller vill katterna illa.Jag lutar mig på i mina ögon grundlig forskning och vet att Susan Little för att nämna någon, har empirisk erfarenhet,och inte bara lutar sig på andras utsagor eller sammanställningar eller i värsta fall gammal praxis.Varför skulle jag inte tro på henne?Dessutom kastrerar jag inte alla kattungar men vill ha möjlighet och rättighet att göra det om och när jag vill.Då kan anledningen vara vilken som helst,för det är mina katter och jag vill kunna bestämma över vad som sker med dem så länge de är i min vård!Ajdå,jag börjar bli förb….d tror jag.

Inte för att vi har olika åsikter utan för att Storebror vill bestämma över mig.

#29 Jag tycker att det är bra att Veterinärförbundet säger att veterinärer inte ska ge sig på operation på kattungar om de inte känner sig kompetenta med det. Personligen har jag svårt att se att samma veterinär sedan kan operera på smådjur som marsvin, råttor, ormar osv men visst, vill de inte så ska de inte behöva. Det är ju t ex viktigt att anestesin anpassas till kattungarna både till ålder/känslighet och vikt. Hälsan och den veterinärmedicinska säkerheten framför allt. Dock vidhåller jag min tolkning att de läkemässiga fördelarna verkar uppväga att kastrera vid t ex ett halvårs ålder eller senare med den ibland utdragna konvalescens som det innebär, så jag tror ju att det summa summarum är en fördel ändå. Men man ska se saker för vad de är och ta de riskmoment som finns på allvar. Kastrering på framförallt honor förstås är trots allt ett stort operativt ingrepp på en kropp, även om det sker rutinmässigt. På hanar har jag svårt att se att det är en särskilt "big deal" (om du ursäktar språkbruket ) alls.

#30 Självklart är det så.Men samtidigt kan detses som en vink till somliga att de kanske måste uppdatera kunskaperna lite,iaf vad gäller katt.De jag anlitat/kommer att anlita är pålästa och noga,så jag betvivlar inte deras kompetens från grunden.Men de är också särskilt kattintresserade.Och det man är intresserad av brukar man kunna mycket om.Jag lägger inte mina kattbebisar framför vem som helstOch de som inte hjälper mig anlitar jag inte,för jag betraktar dem som lätt okunniga..

Hanar är verkligen inte mycket att orda om i kastrationssammanhang,du har så rätt så

#28 Okej, jag kan hålla med om att det var fel av mig att förminska Måns Röken, han kan sannerligen mer än vad jag kan om veterinärmedicin och hans auktoritet på området spelar ingen egentlig roll när det gäller en ren sammanställning av fakta. Och som Eine säger i #29 får våra veterinärer en gedigen utbildning så jag får ta tillbaka mina förhastade ord om veterinär Röken. Han kommer ju dock fram till att även om det rent veterinärmedicinskt finns underlag för att det inte är skadligt med tidig kastrering på katt så anser han ju ändå att det inte är önskvärt att regelmässigt kastrera kattungar. I det håller jag med och sålänge andra inte utgör en hälsorisk för sina katter får de göra vad de vill för min del, jag själv väljer att göra på mitt sätt.

Ang. normåldern är det ju precis som du säger att den ska vara till för alla veterinärer i Sverige och att det inte är skäligt att kräva en sänkning av den anledningen. Det finns de som inte har tillgång till de resurser som krävs för tidig kastrering men också de som har tillgång men ändå aktivt väljer att inte utföra det. En sänkning av normåldern skulle också bli tvingande för de veterinärer som aktivt valt att utesluta det ingreppet ur sin verksamhet.

#29 Nog krävs väl en specialkunskap när det gäller små katter likväl som när det gäller små barn?  Även om kroppen ser likadan ut så är storleken ändå betydande och även vetskap om hur väldigt unga kroppar fungerar för i alla avseenden är vi inte lika även om vi ser lika ut. Jag håller dock med dig om att katt och mindre djur ska prioriteras i lika hög utsträckning som hund och större djur, vilket kanske eller kanske inte görs idag.

#31 De behöver ju inte vara okunniga för att de har gjort ett val i frågan och har en ståndpunkt som de följer. Däremot de som inte vill utföra prepubertal kastrering utan att ha något underlag kan jag tycka borde ta upp en bok…