Båda mina är ganska pratiga. Findus berättar allt för oss, vare sig han ska gå och äta, vill kela eller bara är kissnödig, självklart måste han ju också tala om ATT han har kissat

Doris är mer "krävande" i sitt prat. Hon är inte mycket för att gå och småprata (det sköter ju Findus). Däremot talar hon tydligt om när hon är hungrig eller vill upp i bokhyllan eller in i något skåp.

Mina jamar inte heller. De har något pipljud för sig. Framför allt Pysen när han tycker jag ska gå och lägga mig. Däremot pratar mina två röda skogisar oavbrutet om man inte gör som de säger - rensa låda, byta vatten, matskålen, lekstund med husse

#1 Haha, "matte, jag vill in i skåpet!"

#2 Måste säga att jag är för pipljudet. Jaså, skogisarna snackar? Där ser man, och jag som var så på vippen att köpa röd skogishanne, haha!

#0 Läs även under tråden "hur låter din Cornish"- där har  du 12 svar…
Mina pratar MYCKET…uppfordrande, surt, ömkligt-"det är synd om mig matte"-med hängläpp…oftast när de vill ha igång mig..

De kuttrar smattrar vid jakt av tex. fluga…

Ljudvarianterna är väl ungefär;

Nääääääeeeeee!!!!!!!

Määäääeeeeee!!!!!!

Bääääeeeeeee!!!!!!

NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!

Maaauuuuuuuuuuuu

Så dessa avhuggna kutterljud..när de kollar på fåglar eller jagar flugor..

De har båda en möööörk basröst!(utom vid denna lilla ledsna maaauuu-när de ser på mig och är allmänt deppiga..den är ljusare!Jag frågar vad säger du "maaaaaaaaaaoo"…!?!?!?-så kan vi hålla på ett tag..
Vi pratar mycket jag och mina katter!

Inget pip här inte!

Aska berättar mer när vi ska gosa, hon ska upp i skåp osådär (huskatten)
Drake piper som sagt när han vill kela och o så
och låter öh! öh! eller u u u eller ip ip lite hest

Så himla roligt att läsa om era katters prat!!! Vi pratar hela tiden hos oss, till och med på telefon, till mina kollegors muntra förvåning….

Karin är väldigt tydlig och använder en hel massa olika ljud för olika saker och känslolägen. Hon har lärt Mauritz att ropa MaaMMaa. Han har ibland en otroligt ljus och pipig röst särskilt när han skall gå ner till toaletten och vi andra är kvar på övervåningen, och så låter han prrr prrr när han lockar på oss.

Men gudars, haha! Jag måste hälsa på hos en cornish snarast tror jag, det här verkar ju helfestligt.

#8- du anar inte…och deras mattar och hussar sen!!

Låter urläckert med alla dessa olika sätt att prata.

Jodå, mina kissar pratar också men olika mycket. Min kastrathane pratar verkligen, har otroligt många olika läten, det låter faktiskt som ett språk. Pip ( ja han kallas faktiskt så) pratar alltid när vi är ensamma - han ligger på axeln när jag vandrar omkring här hemma och om jag inte svarar när han säger något använder han tassen för att ge mig en uppfodrande klapp på kinden. Han är fullständigt ljuvlig. När han någon gång inte blir insläppt i sovrummet använder han frågetonläget och det går inte att ta miste på vad han säger "Får jag komma in ? FÅR JAG KOMMA IN ? VARFÖR INTE DÅ ? JAG SKA IN NU ! snälla..snälla Får jag komma in?" ochså fortsätter det med olika tonlägen och tydliga frågor och utropstecken …gång efter gång. Resultatet blir vanligen att antingen matte elelr husse släpper in den pratglade och kärlekstörstande slyngeln :-) - är lite allergisk och försöker att inte ha tre katter i sovrummet - i varje fall inte samtidigt…

Guud vad underbart det låter med allt prat! Jag hade en huskatt som alltid pratade med mig när jag var hemma. Om jag inte såg henne så var det bara att ropa "Gissa!", så svarade hon "Mao-mao"! Om jag sa "puss", så gav hon mig en puss! Katter är verkligen smarta, härliga djur!

#11 ha,ha …gud vad mysig han låter…mysigt att ha en katt på axeln..
Mina har tyvärr ej haft den vanan…av vissa viktskäl tror jag…rumpen har varit tung men nu är ju Danne liten o lätt som en fjäder-men åldern gör att hans balans ej är vad den varit..Han klamrar sig fast vid mig..
Men kindklappar får jag ofta av Buffy-när han vill kolla om jag sover eller är vaken..Då snuddar ha sååå försiktigt ena kinden-om jag kisar på honom ser jag att han sitter med huvudet på sned och väntar på reaktion..Om ingen kommer-byter han ofta tass och huvudvridning -provar andra kinden..Då smälter jag och klappar honom..hur trött jag än är.
Inte ovanligt att vakna med ett kattansikte i maxiformat framför ögonen förresten…gäller att inte vara lättskrämd.

Känner dock igen detta prat -det är nog en väldigt rastypisk sak detta med pratet!!
Och-att de har en sådan pondus i det dom säger!!

För JA- dom PRATAR!!

("katter inte prata!!…….De prata med MIIIIG!!! -ringer i mina öron..fastän det då var hundar i orginalet-Lady och Lufsen!)

Mina pratar absolut med mig. Och nästan alla svarar när jag kallar dem vid namn.

#11 haha Pip! Det kan jag kalla drake ibland, eller egentligen Pipen :D

Sitter här och småler när jag läser alla inlägg! Vilka härliga, underbara, fantastiska katter vi har förmånen att få leva tillsammans med.

När Doris är kelig (på natten) sitter hon på min kudde och knorrar (prrrr frrrr) samtidigt som hon petar med tassen på min kind! Söta lilla Doris, då är det ju bara att vakna och gosa järnet! Sen somnar vi igen!