# Ta avelsdjur ur avel om ungar får defekt? Author: Eine Blev inspirerad av en annan tråd här och måste få ställa frågan.T ex om underbett eller knick eller navelbråck dyker upp i en kull,tar ni och kastrerar föräldradjuren omgående? De nedärver ju uppenbart dessa skönhetsfel och defekt(navelbråck)Eller tänker ni som de flesta,att ungen med det avvikande säljs till sällskap,medan föräldradjuren går vidare? Man kan inte säga att kombinationen blev fel,för anlaget kan  finnas hos båda föräldrarna.Så vad säger ni?Tar ni den fulla konsekvensen,eller avlar ni vidare och hoppas på bättre lycka nästa gång? ## Comment 1 Author: AmazingNature Beror helt på defektet. Men om jag skall svara rent allmänt, Nej, jag kastrerar inte föräldrarna för att de har fått en kattunge med defekt i en kull. Defekter kan orsakas av olika saker. ## Comment 2 Author: [Borttaget] En gång är ingen gång, skulle det däremot upprepas kan man väl misstänka "tjall på linjen". Så nej, kastrerar inte föräldradjuren men släpper kanske inte heller avkommorna vind för våg. ## Comment 3 Author: AmazingNature #2 Precis ## Comment 4 Author: MyTwiggs I vissa fall är det ju kombon som inte passar, medan föräldrardjuren var för sig kan få korrekta ungar i andra kombinationer. Jag skulle inte kastrera en avelskatt bara för att den gett knicker eller bråck i en kombo, men om den gång på gång lämnar defekter i låt säga två eller tre kombinationer skulle jag låta den gå i pension. ## Comment 5 Author: Eine Hmm,så ni anser att när det fötts x unge/ungar med skönhetsfel/defekt så är det ingen anledning att ta föräldrarna ur aktiv tjänst eftersom det kan vara annat än arv som slår igenom.Jag har många frågetecken i huvudet.Inte pga era svar,men hur man rent generellt resonerar.En unge diskas direkt som otjänlig i avel medan de djur med ev gener som nedärver skönhetsfel/defekt används vidare.Jag kan förstå resonemanget och att man inte ska klippa i linjerna för snävt för då blir avelsbasen snäv.Men felgenerna förs vidare och fler fel dyker upp framöver i leden...mycket att fundera på.Jag hoppas på fler svar och funderingar. ## Comment 6 Author: Eine #4 I en kombination ger båda  sitt bidrag.Men en hane eller hona är ju inte fri från genen bara för att den paras med annan.Den förs ju ändå vidare menar jag. ## Comment 7 Author: MyTwiggs \# 6 Du har rätt i det du skriver, men samtidigt är det väldigt svårt att styra sådana anlag som inte har dominant karaktär. De kan ploppa upp efter många generationer och i "helt defektfria linjer" också. En defekt katt lämnar nog anlaget vidare till sina avkommor med betydligt större frekvens än en katt som bara bär på anlag för defekter. (nu är detta väldigt förenklat). Det hör till saken att mitt ställningstagande gäller en katt som jag finner ett högt avelsvärde hos i övrigt (alltså en katt jag vill avla på). ## Comment 8 Author: Eine #7 Jag vet att det är svårt,därav frågan.Det är en samvetsfråga för oss alla huruvida vi väljer att klippa av allt eller hoppas på bättre resultat nästa gång(dvs felet uppstår inte synligt).Samverkande polygener är svårt att tygla utan att ta i övrigt bra djur ur avel.Det är allt en balansgång ![Obestämd](http://cornishrex.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd"). ## Comment 9 Author: Clee 1: En katt som uppvisar och bär defekt fenotypiskt utesluts ju i allmänhet ur avel. 2. Inga katter har en perfekt uppsättning anlag, jag tror att det är farligt att överhuvudtaget ge sig in i avel om man tror att ens katter är fulländade eftersom det inte ger den skärpa och försiktighet som är nödvändig för ett gott avelsarbete. Om katter nedärver ett dåligt men recessivt anlag som man inte känner till är det ju självklart så att resultatet står och faller med kombinationen, så att påstå att "man inte kan säga" att det är skillnad mot fall 1 är lite knepigt; jag resonerar åtminstone som så att det är stor skillnad. En katt som bär på _ett_ anlag som manifesterar sina dåliga sidor i dubbel upplaga endast lider ju inte av detta, att då hävda att det är sak samma som att avla på en katt som _har_ defekten i fråga, nja då tycker jag att man gör en del logiska felslut i sin selektion. Svårigheterna ligger så klart i hur man ska _veta_ vad som är polygent, recessivt eller bara slumpmässigt betingat. Med lindrigare defekter som knick, sternumkrok, skelögdhet osv tycker jag gott att man kan prova igen i en ny kombination (givetvis!) i hopp om ett felfritt resultat. Instämmer i övrigt med Päivi #2. Mycket intressant ämne, har själv funderat över att starta en liknande tråd. Tillägg: Tycker inte heller att man kan säga att "fler fel kommer med tiden" längre fram, för att man avlar på en katt som bär på ett dåligt anlag t ex. Enligt basal genetik nedärvs hälften av vardera förälders anlag till ungarna, det är alltså 50% risk att ett dåligt anlag nedärvs. Visst kan det följa med i hundra år men det kan också dö ut efter en generation och andra defekta anlag kommer till efter hand. Att tro att de "anrikas" eller ackumuleras över tid är ju dock helt fel, såvida man inte medvetet försöker avla på en "defekt", såsom vi gjort t ex med rexanlaget. Och även där kan man bli av med anlaget på två generationer. ## Comment 10 Author: [Borttaget] Alla avlar ju efter sitt eget samvete och fattar sina egna beslut, Jag känner till några uppfödare som regelmässigt avlar på honor som inte får mjölk... Det verkar ju dessutom nedärvas :( SÅNA katter, dvs där man måste medicinera för att få igång naturen gång efter gång, skulle ryka ur avel direkt hos mig. ## Comment 11 Author: Eine #9 Jag menar att man inte kan säga saker \*fel\*,då allt är möjligt och att gener följer med i generationer och vi också har vårt eget sätt att uttrycka oss..Att tro att polygener försvinner är en dröm,ingen riktig verklighet.Ett dåligt anlag kan följa med mycket länge och visa sig när man parar med katt 2 som bär på polygener som samverkar med katt 1. ## Comment 12 Author: Eine #10 Det vore uteslutet att avla på en sådan katta även här.Även oförmåga/väldigt svårt att bli dräktig skulle få mig att tänka till ordentligt.Mammaegenskaper ärvs sägs det,och det tycker jag mig märkt då jag ofta har flera generationer av egna katter bakom honorna. ## Comment 13 Author: Silvestris När det gäller ärftliga defekter är det ju så att de oftast nedärvs polygent eller recessivt och då är det ju kombon som sådan som inte var bra, det är inte avelsdjuren som inte är bra. Inga katter är perfekta och jag kan lova att varenda katt bär på defekta anlag. Det vi kan göra är att utesluta de som nedärver en defekt i flera olika kombinationer eftersom man kan misstänka att de är "starka nedärvare". Vi kan även undvika att korsa linjer som man vet har gett samma typ av defekter och vi kan undvika att inavla. Sedan är det ju så att allt inte är ärftligt även om det kan vara det. Navelbråck anses allmänt vara ärftligt, men miljöfaktorer under fosterstadiet kan orsaka defekter som tex. navelbråck, gomspalt och öppen buk. Tar vi då konsekvent bort alla avelsdjur som lämnar avkomma med någon slags defekt kommer vi gallra väldigt hårt och få ganska lite kvar att avla på (kanske tvingas vi in i hörnet att vi måste inavla och därmed öka risken för att polygener och recessiva gener dubbleras) och vi riskerar att ta icke-bärare ur avel. Bra katter som lämnat en gomspalt pga... en antibiotikabehandling eller ett p-piller för mycket. Jag avlar vidare på en hona som har lämnat en unge med gomspalt. Utan dåligt samvete. ## Comment 14 Author: [Borttaget] #Håller med helt och hållet. Jag kännde att jag inte orkade/hade tid att formulera mina tankar på ett begripligt sätt, men du gjord't så bra så jag nöjer med att bara ansluta mig. ## Comment 15 Author: kvasikatten Hahaha - ursäkta fnisset men jag har ju som alla antagligen vet tagit mina tre honor ur avel pga ärftliga defekter..... två med Vitoligo(enbart rasmässigt fel) och en med HCM (equivocal)........ Det är pest och pina men för mig finns det inga genvägar när det gäller genetiska defekter på avelsdjur. Man kan kanske köra lite "experiment"avel på såna djur men vad gör man med de defekta katter som blir resultatet ?????? Vitoligon syns inte före könsmognaden och HCM vet man ju inte säkert före ett par år...... Nej - helt friska avelsdjur ger friska avkommor och man kan inte chansa med andras liv och hälsa....... Dock känner jag till avel på bettfel mm så nog finns det olika "skolor" i detta ämne. ## Comment 16 Author: [Borttaget] #15 Förstår inte fnisset. En seriös och bra diskussion om oerhört viktiga frågor. Tror att det är lätt att glömma bort att det är omöjligt att känna till vilka anlag en katt bär på. Ingen har sagt eller antytt att du gjort fel. Jag har själv tagit en equivocal hona (HCM) ur avel. Et självklart beslut för mig. Att ta en "unik" och bra katt med en svansknick är inte ett lika självklart val för mig (ska inte upprepa vad som redan sagts). Det jag ville säga var att jag inte ser något komiskt i inläggen, men jag kanske missförstår dig? Vi brukar ju förstå varandra rätt bra ![Glad](http://cornishrex.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")