Roligt och tråkigt i kattvärlden
Ofta funderar man hur man egentligen är funtad som orkar med att vistas i kattvärlden. Nästan lika ofta tänker man att man inte skulle vilja vara utan den 
Några av de absolut mest otrevliga, hemskaste, elakaste människor jag träffat på, finns i kattvärlden…
Några av de mest godhjärtade, varmaste, trevligaste människorna jag mött, finns också i kattvärlden…
Några av de mest bittra, sura människor jag mött som gör allt för att förstöra för andra, finns i kattvärlden…
Några av de mest positiva och glada människor jag mött och som gör allt för att stötta och hjälpa andra, finns också i kattvärlden…
De mest falska och missundsammaste människor jag mött, finns i kattvärlden…
De mest generösa och ärligaste människor jag mött, finns också i kattvärlden…
Ja, listan kan göras ganska lång och det verkar som att motsatserna dras till varandra i kattvärlden.
Jag beundrar dem som orkar kämpa mot alla odds och inte bry sig om alla missundsamma blickar och kommentarer, utan starkt jobbar framåt. Det gäller både uppfödare, utställare, nybörjare m.m.
Alla vet eller känner vi någon som får eller fått ta oförtjänt mycket skit och motgång….
Alla vet eller känner vi någon som gottar sig åt någons olycka och nederlag…
Kattvärlden är en konstig värld att vistas i och ju längre man vistas i den, desto större lycka, desto större motgång. Alltid kommer det lika mycket tråkigheter som det kommer roligheter. Ingen framgång utan motgång… inga vänner utan ovänner…
Kattvärlden kan vara snäv att vandra i. Akta dig för att ta ett steg fel åt sidan, akta dig för att nå för högt. Samtidigt är vägen bred, då det finns många riktningar man kan gå åt.
Ju mindre man vet, desto lyckligare ovetande är man. Ju mindre man vet, desto mer går man miste om på både gott och ont.
Ja mycket som kan vara värt att tänka på.
Kanske känner några igen sig i några rader, kanske känner några inte igen sig alls, men det är väl på den vägen det ska vara, eller hur? 
**Liknande text ligger ute på Ragdoll iFokus och Perser iFokus. **Originalet är skrivet av Bullan, Medarbetare på Perser i Fokusmed ändringar och tillägg gjorda av Yataz, Sajtvärd på Ragdoll iFokus
// David
Ett hem utan katt är bara ett hus...
![[Silkwaves]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag skulle nog sammanfatta det med att kattfolk är som folk är mest och ingen människa är felfri. Att sträva efter en norm - att alla ska vara lika (lika är tryggt…) tycker jag är fel. Jag älskar kattvärlden bland annat därför att jag fått lära känna människor som jag aldrig annars fått kontakt med. Människor med helt annorlunda liv och bakgrund än jag själv (yrke, kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning o.s.v.). Jag älskar människor och tycker att den sociala delen är fantastiskt rolig. Så min flummiga slutsats så här på morgonsidan - Våga bejaka skillnaderna och var lite positivt nyfikna så blir kattvärlden mycket roligare!
Många av mina bästa och underbaraste vänner har jag fått via kattvärlden. Samtidigt har jag träffat många askyvärda människor också inom kattvärlden. Det är många saker som #0 säger som stämmer med kattvärlden, men tror mer och mer att detgäller i den övriga råa världen också
Absolut, den vanliga råa världen ser ut på samma sätt, tyckte bara att när jag läste det här så var det så väldigt klockrent hur vi människor fungerar i en mindre del av världen också, där vi har en sak gemensam nämnare - kärleken till katten.
// David
Ett hem utan katt är bara ett hus...
Några av mina vänner finns i kattvärlden.Några gamla som hängt med i åratal,några nya i form kattköpare och fodervärdar.
Några av de människor som jag nog inte skulle lyfta upp om de snubblade och föll framför fötterna på mig finns också där.Ibland blir jag irriterad på mig själv för att jag ens ids ha starka negativa känslor för vissa. Det brukar gå över men jag lägger ingen annan energi heller på sådana,när jag väl kommit över irritationen.De förvinner bara bort i periferin.
Och ja världen ser ut så på alla nivåer,men i den verkliga världen har jag inget umgänge alls med sådana som jag inget kan ge och inget kan få av.
Hur fungerar ni?
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
Jag har ju en djurhobby till, Reptiler. Där är vi trevliga mot varandra, eller så håller vi tyst. Sällan snackar vi skit och förtalar.
Jag upplever kattmänniskor ofta som jenuina tävlings- och kariärsmänniskor och det kanske är en anledning till att somliga får klor och huggtänder. Det är likadant inom hund, häst och andra hobbys där man tävlar och jämför sig.
Med Vänliga hälsningar
Myra Dessjack Medarbetare på Reptiler
Jag håller mig till "min" underbara CRX-grupp av människor.
Starta ny diskussion
