Vilken bra fråga!

Vi har alltid fått negativa svar.

Jag har aldrig hört om rex som fått positivt.Vet att leukos spökade för siamfolket ett tag. Har testat både Cornish,German ,2 siameser och en oriental,aldrig fått positivt.

Jag har sett siffror på SVA att det har hittats positiva katter.Men att siffrorna är väldigt låga typ 3-5 fall per år.

# På Cornish Rex eller alla raser?

Jag har heller aldrig hört något fall men vet inte om det beror på att det är mycket ovanligt eller att folk kniper näbb om det. Därför startatde jag tråden och hoppas på många svar ; )

Alla testade katter.

Det finns info på SVAs hemsida.

http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Katt/Infektionssjukdomar/Kattens-FIV/

FIV är en mycket ovanlig infektion i Sverige. SVA diagnostiserar ett fåtal fall årligen

Aldrig hört talas om något fall och precis som Monica säger är väldigt få fall på katt.

Alla mina katter är testade negativa.

Alla mina katter har varit negativa och jag känner ingen som fått ett positivt resultat.

Har heller aldrig hört någon som har fått något positivt resultat.  Hm…, man kanske skulle fundera på om det är något man hellre skulle testa.

Jag tror att det är ytterst ovanligt att cornish rex-kattungar "ärver" FIV eller FeLV från sin mor. Det drabbar nog snarare katter som kanske lyckats rymma vid något tillfälle eller som periodvis är utekatter - sådana uppfödare finns ju ett gäng. Vad som är bra att ha med sig är nog att den låga frekvensen av dessa sjukdomar är ett resultat av att testerna kom igång så fort hos rexraserna - för som Eine säger i #2 var ju både FIV och FeLV plågoris på en del håll i kat IV i början av 2000-talet. Jag tycker att det är bra att testa sina katter för FIV och FeLV men man behöver inte vara övernitisk och testa varannan månad om inte någon verklig risk förelegat, utan kanske mer på "besättningsnivå". Jag valde t ex att inför parning testa den hane min avelshona bodde med i stället för honan själv, som fritestats tidigare och parade förstås med en fri hane.

Jag har aldrig fått positivt i ett test av "friska" katter inför tex parning, men jag kan berätta att jag haft olyckan att min kastrathane dog för många, många år sedan nu i denna hemska sjukdom. Han rymde en fin solig dag en påskhelg och gömde sig under vår altan, jag försökte locka fram honom men lyckades ej.

Jag var inne ett tag och tänkte vänta ut honom, men då jag nästa gång tittade efter honom så stank det kattpiss och han var borta.
Hela natten letade jag honom utan reslutat och tidigt på morgonen ringde det på dörren.
En granne hade honom hemma hos sig, antagligen hade han blivit ivägjagad av deras katt som även slagts med honom och hon hittade honom på deras räcke där han höll ställning mot katten nedanför. Han blev omplåstrad och fick antibiotika hos veterinär. Han blev vad jag trodde helt återställd. Flera månader senare blev han hastigt sjuk, inlagd och fick till sist somna in då han var för sjuk för att ens orka sitta. Vi fick senare beskedet att det var kattleukos. Därefter fick jag ett tungt, nervöst år innan jag kunde konstatera att mina andra katter klarat sig utan smitta (fick ta prov på dem vid två tillfällen, det första för att lugna och få ett mest troligt besked och ca 6månader senare ett garanterat friskförklarande).

Har svårt att tro att någon skulle mörka om något sånt. Det är inget som stämplar ens uppfödning och inget man kan strunta i och köra vidare, då det inte finns några genvägar om man har en katt som fått det.

Alla våra har testat negativt och jag känner heller ingen som fått positivt besked (ja, om vi räknar bort #12 som just berättade om sin kastrathane då).

Tack alla för mycket intressant läsning så här långt!