Roligt :D
Fick dessa roliga dagböcker idag på mailen. Det är hunden och kattens och jag skrattade mycket
hoppas ni får lika roligt!
HUNDENS DAGBOK:
07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som
finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som
finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som
finns!
KATTENS DAGBOK
783:e dagen i fångenskap…
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.
De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig
burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en
dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att
klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att
försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av
trapporna.
I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en
hårboll i deras favoritfåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid
dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel
till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var
en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag
är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev
placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras
mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag
inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de
refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta
är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte
anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden
släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt.
Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med
våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han
rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i
metallrummet är han för tillfället i säkerhet. Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket…
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Hahaha! Jag tror inte att mina katter resonerar sådär, men det var väldigt kul! Hahaha!
Twiggie Dessjack, My Twigg´s Cornish rex & Design
www.mytwiggs.com

jag tyckte inte alls att denna historien var nåt kul, mina katter älskar mig och visar det hela tiden på olika sätt. Jag känner mig absolut inte som en "kidnappare.

Hahahah, detta är ju humor!
Va hjälp ä å fly om du ha töjje fel väg?

Det roligaste är ju just skillnaden mellan hunden och katten. Sen kanske inte våra små pälsklingar ser oss som kidnappare…ha ha. men jag tycker att det var roligt, jag! ;)
Fast egentligen vet vi ju inte… eller gör vi det? Jag tror att det förekommer ett och annat husdjur som gärna hade smitit för att aldrig mer komma åter i mänsklig "ägo" men det gäller inte alla katter, kaniner, hamstrar och undulater… Det är nog viktigt att vi frågar oss vad våra egna djur önskar.
Hunden är klockren! Min mamma har en hund som verkar tänka precis sådär.
Twiggie Dessjack, My Twigg´s Cornish rex & Design
www.mytwiggs.com
Mmmm och roligt om hunden "han är uppenbarligen efterbliven" - jo det är ju bara på skoj… men katten tycker att han är så mycket bättre… 
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Väljer att läsa det som en rolig historia och då kan jag skratta åt det
men:
Tyvärr tycker jag att det "doftar" kattfördomar. Att katten egentligen inte trivs som sällskapsdjur, att vi tvingar den till ett liv som inte är naturligt, medans hunden helt naturligt har "valt" att vara människans slav.
Att ha innekatt och gå på promenader med katterna, något som jag tycker är bra och som funkar utmärkt väcker ofta förvåning och ibland också fördomar och avsmak. "Hur kan du tvinga katten att gå i sele, det är "naturligt för den att gå lös, den är ett vilt djur o.s.v. Inte många anser att det skulle vara "naturligt" för hundarna att springa fritt, vind för våg - Varför? Här tycker jag att vi kattägare får fundera hur vi vill att våra älskade kissar ska framstå: som vilda djur som "tvingas" till ett liv som sällskap eller domesticerad sällskapsdjur som vi inte släpper vind för våg och som inte heller har behov av det.
Det är skillnad mellan hund och katt - Ja, men även katten är ett älskat sällskpasdjur och inte ett vilt djur. och Ja visst är katten smartare


Det här är min typ av humor och jag tror inte man ska lägga in för mycket i det, det är ju uppenbart menat som en underhållande historia och inte för att måla ut oss kattägare som kidnappande sadister. Precis som #6 tyckte jag att kommentaren om hunden var fantastisk rolig, sarkastisk och hyrbisladdad. 
---------------------------------------------------
Att leva utan katt är inte att leva.