Taget tidigare i år…

Bild på han nu, nedklippt och kanske inte den vackraste men fortfarande underbaraste!!

Jaa du, ska väl inte säga så mycket men … jag har en väninna som föder upp dvärg och toy pudlar och hon brukar säga ju större de är desto mer viktigt är det att  de får arbeta med huvudet (för de är så otroligt lättlärda så måste de ha "utmaningar" för att de inte ska bli "jobbiga") men vad de jobbar med är ju lite olika, men om han är van både lydnad och agility så räcker det ganska långt för honom, men frågan är om du orkar (man ska ju inte ta på sig förmycket på en gång även om man känner sig friskare) men du kan ju höra om att låna honom på prov för att ni ska kunna "känna" på varandra… om inte annat så för din allergis skull…

Hoppas du blir nåt klokare av mitt svammel… Lycka till!!

Jag har hundar och de tar otroligt mycket tid , fast för mig är det värt varendaste minut jag lägger på dem..

jag tycker att det är ett klokt val att ta över en vuxen hund mot en valp eftersom du säger att du kanske inte haft orken riktigt. En vuxen hund är tror jag ett bätre val.

Det enda jag kan säga är att be och få prova till exempel en månad, skriv ett avtal om prövotid, så kan du i lugn och ro känna på om det funkar.

Lycka till Jag tror stenhårt på att djur förbättrar människans hälsa :) så du vet inte förräns du har provat på.

#3 Jo det stämmer så sant, men han är lite speciel… han är den största soffpotatisen i huset *tihi*

#4 Jo jag känner oxå att en vuxen skulle vara ett mycket bättre val än en valp till att börja med.

Hon vill inte riktigt skicka han på prov… då hon är orolig att det ska bli för mycket farande fram och tillbaka. Men kommer prata med henne.

Åhh, en storpudel. Har alltid velat ha en men maken vill inte ha ett "får" att gå på promenad med….

#6 Nä är ju det, uppfödaren berättade att det är ofta frun som vill ha och köper pudel men sen slutar det med att det är karln som mest arbetar med dem när de inser vilken otroligt mångsidig och arbetsam hund det är

Min största dröm, som nog bara blir en dröm, är en svart kungspudel i lejonklippning!! Jag skulle göra vad som helst för det, om det inte var för att jag  har problem med lederna
Jag stillar mitt begär med att åka på hundutställningarna, och det är inte många veckor kvar innan hundutställningen 6-7 december i Älvsjö.

Jag tror ochså att djur kan förbättra människans hälsa, så jag tycker du ska prova om ni passar ihop, om uppfödaren går med på det vill säga…

Hej, 

jag har haft under årtiondes lopp en tiotal av olika hundar från irlendsk varghund till dvärgpudel. Och jag måste säga att de trevligaste och "lättaste" har varit mina pudlar.

Visst är de aktiva och vill ha något att "arbeta" med. Men åtminstone hos mina hundar har det varit en enorm skillnad med t.ex. schäfrar och pudlar. Schäfern (som de flesta "arbetshundar") kräver att någon annan ger dem arbetsuppgifter. Pudlarna kan lika gärna lära sin människa olika tricks. - Om du förstår skillnaden.  De kan bli skolade - men de behöver det inte på samma sätt som många andra ras.

De kan vara hur bra som helst i agility och lyndad, men som du beskriver, är lika lyckliga som soffpotatis - om de kan vara tillsammans med människan. De är tillräckligt självmedvetna och intelligenta för att aktivera sig själva - oftast på ett hyfsat sätt.

Jag tycker att de liknar rätt så mycket våra rexar: Älskar bekvämhet, vill vara med i allt, och hittar egna hysch.  När jag hade haft min första pudel en liten tid, gick jag till uppfödaren och sade, att de inte hade sålt mig en hund, utan en korsning mellan katt, markatta, papegoja (hon älskade och sitta/ligga på min axel) och hund… Låter det inte bekant?

Och jag tog cornishar för att ta pudlarnas plats, när den sista var så gammal…

Pälsvården är inte hemskt krävande om du håller honom kortklippt, bada allt då och då, och köra med en trimmer.

Största skillnaden mot katter är, att du måste ut från huset tre-fyra gånger om dagen. Den kan vara en nackdel - eller en fördel? 

Hunden måste få motion - om du har en möjlighet att ha den lös någonstans var den kan sträcka på benen är det inga problem. De flesta pudlar har inte en vansinnig jaktinstinkt - och jag har inte hört att pudlarna skulle vara aggressiva mot människor eller andra hund…fast de är förvånansvärt tuffa på sitt sätt. 

Ursäkta - detta blev en lång, vimsig och kanske lite överpositiv story…

Men i mitt tycke är pudel creme de la creme bland hundar. 

Naturligtvis finns det olika individer - och sist och slutligen du är den enda som kvet o han passar i ditt liv just nu! Låt magkänslan bestämma. Och lycka till hur som helst du kommer att bestämma!

#9 Precis så är de!!

Spike här är 4år och just nu den enda aktivering han får är att bli utsläppt på gården med de andra hundarna men ändå är han inte understimulerad på så sätt ändå, visst vill han gärna göra mer aktivering men han lider inte av det.

Att måsta gå ut är både fördel och nackdel… det kan vara jobbigt när jag mår dåligt, eller när vädret är piss, men samtidigt tvingar det mig att komma ut och röra på mig och få mer luft och det VET jag att jag skulle må bra av i längden.

Vad gäller att ha han lös så går det helt utmärkt, han är som sagt otroligt lydig och kommer oftast innan man ens hinner säga "hit".
Han älskar människor både vuxna och barn och är inte hanaggressiv, detta tycker jag är lite otroligt med tanke på att andra hanen i huset bråkar med han konstant när han får chansen. Men Spike använder inte gärna tänderna utan mer bröstkorgen för att trycka ner sin "rival".

Vad gäller hans jaktinstinkt så har han den kvar men han brukar ändå lyda som tur är, han kan jaga katter ute, inne är han mest lite smådjävlig med dem nån gång då och då så det ska gå att lära han hur mycket han får och inte får med dem.

På fredag ska jag till uppfödaren och hjälpa henne bada, föna och karda pudlar… ska prata om Spike då oxå

Åååå vad jag längtar!!!