Ida hade en lite grej för sej när hon kom till oss för dryga året sen. Hon var helt såld på att dricka vatten ur kranen i handfatet. Detta har jag förstått att hon inte är ensam om! Däremot så kommer hon alltid farandes så fort ngn i familjen ska gå på toa och ska sen stå där, lääänge och dricka! Visst tänker ni, det har vi hört förr, inget ovanligt.

Men det är vid tre-tiden på natten/morgonen vi inte är lika roade längre! Som tur är händer det inte varje natt men igår började det med att hon vandrade omkring först, fram och tillbaka, börjar sen med sina maoooo, uppfodrande från säng till säng för att få en reaktion.alla sussade och sov, då gick hon på lådan och kissade, här kommer ytterligare en egenhet hon har! hon kan inte krafsa i lådan! Jag vet inte om inte vet hur hon ska göra eller inte vill. Hon krafsar på väggen, på golvet, på kanten, men inte över kisset! Hon rafsar och rafsar, sen luktar hon och är uppenbart störd av att det inte försvunnit. Tar en tur till ungarnas rum. Maooooo!Maooooo! Går tillbaks förbi lådan, krafsar igen. Kommer in till oss, Maooooooo! -Gå och lägg dej stönar jag, det är natt, du behöver inte dricka nu! (det finns ju vatten i skålen)tass, tass in till ungarna igen. MAOOOOO! -Håll käften och en dunsande kudde hörs. Ida kommer ut tassande småpratande precis som hon skulle vara jätteirriterad över dumma människor! Nu har Kayo vaknat av hennes ylande och tror det är morgon och sätter sej vid dörren och ylar för nu ska han ut! En trött muttrande matte hasar sej upp och öppnar dörren, en lite småkylig morgon får dem att sätta sej i dörr öppningen. En bestämd knuff i rätt riktning och de skuttar glatt iväg fast det fortfarande är mörkt ute. Matte kryper tillbaks i varma sängen och hinner lagom somna innan klockan ringer, jippie!