# Total inavelsgrad Author: Eine Har ni någon gång kollat den totala inavelsgraden på en katt som det står 0 % på i stamtavlan? Många importkatter är 0 men titta på mammakatt och pappakatt! De kan vardera ha 25-30 % i sig!Likadant längre bak, dvs mormor-morfar, farmor-farfar...Om man då vet att efter 4:e led efter inavlad katt kommer defekterna som på beställning,så undrar jag vad vi håller på med.Vadå sunt? ## Comment 1 Author: AnnaS Men om man har parat så man får 0% så har man ju gjort en utparning och inte fortsatt inaveln och man köper ju en importkatt just för att det ger låg inavelsgrad tillsammans med sina egna katter och för att linjerna inte finns i Sverige. Detta gör ju att de inavlade katterna hamnar längre och längre bak i stamtavlan. Hög inavelsprocent _i sig_ är inte farligt, det beror på vad man dubblerar! Två helt friska katter, till 100% alltså, är ganska riskfritt att para. Men det finns ju inte två 100% friska katter. Det finns alltid någon defekt i linjerna. Om man _fortsätter_ och inavlar så kommer de fram förr eller senare, men om man har fått 0% mellan två inavlade katter så har man brutit kedjan. Om man har en katt med hög inavelsgrad så parar man så man minskar den inavelsgraden. ## Comment 2 Author: Eine jo jag vet all det.Jag har heller inte parat så klokt alla gånger, men eftersträvar 0 ända till 10 led om det går.Men graden på katter i stamtavlan, särskilt i våra importers, är skrämmande höga.Och de defekter som mångdubblas vet vi ofta inget om.Det är bara en tanke.. ## Comment 3 Author: AnnaS Inte en enda av mina 13 kullar klarar de kraven ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) Inte ens de med importerade linjer. Inte ens de två blivande kullarna klarar det och då använder jag också importerade linjer. Den ena blir 3,91% och den andra är 0% på 4 generationer. För mig är inavelsgraden på fyra generationer den väsentliga. Enligt den som anses vara ledande inom husdjursgenetik säger att allt efter fjärde generationen är släktforskning och det är de närmaste fyra generationerna som påverkar katten mest, längre bak har väldigt liten påverkan på katten. ## Comment 4 Author: SallyB Exakt som AnnaS skriver i #1. Två var för sig inavlade men obesläktade katter som paras bryter inaveln och resultatet blir 0% inavelsgrad på de katter som föds i den kullen. Det finns förståss inga garantier trots det om att kattungarna ska vara friska, men bättre chans än om man fortsätter att avla besläktade katter. Bärare av reccesiva defektgener är alla katter/varelser. ## Comment 5 Author: Eine Jag vet allt det.Men jag kan inte bortse från att mängder av katter bakåt kan ha skyhöga siffror och jag törs då inte svära mig fri från att inte massor av dåliga gener finns kvar.Som sagt det är bara en tanke.. ## Comment 6 Author: Eine Bara helt apropå:Min första maskade katt hade maskat i 6:e led bakåt..Så nog hänger gener med. Jag är helt införstådd med att Sundgren generaliserar väldigt när han säger att allt bakom 4 generationen är släktforskning. ## Comment 7 Author: AnnaS Jo, visst hänger gener med, men risken/chansen minskar extremt för varje generation. Bara för att det finns ett anlag i sjätte generation skulle jag inte ta för säkert att det fanns i min katt. Ett recessivt anlag kan försvinna redan första generationen efter anlaget och om man inavlar den katten, så får man resultat redan första generation. Om det hade varit en defekt så hade man inte fortsatt. Ett dominant anlag slår igenom mycket fortare! ## Comment 8 Author: Elica Eine, jag tycker det är en intressant fråga! Försöker fortsätta: Hur tänker du då, om den importen som du använder är linjeavlad - heter har rätt så stor inavels%. Och du vet, att uppfödaren har gjort mycket linjeavel med dessa katter (tom far/dotter osv. ) - och dessa katter har visat sig friska?..... Tycker du att det lugnar dig - eller tvärtom?.......... Någon gång gjorde man sådana "provparningar" - för att kolla vad linjerna bär i sig... ## Comment 9 Author: Eine Nej det lugnar mig inte för själva genbasen minskar ju.(Jag har själv gjort en far-dotterparning för att kolla färgen på dottern(röd/vit, efter svart mamma och rödvit pappa) och om hon var fertil, och om ungarna blev defekta.Ungarna,snygga och friska, såldes alla till sällskap, och min omgivning hade stenkoll på mig!HUR kunde jag bara ...!)) Men det skrämmer mig inte heller nämvärt, eftersom man kan kastrera de djur som inte visar önskat utfall i kullarna.Om man vänder på detta med importer och de katter som finns i ens eget land, apropå fortsätta tankegången.Skulle man vara beredd att köpa en hårt inavlad katt i det egna landet, för kanske 20.000 SEK? Eller tar man hellre \*risken(?)\* med en tjusig import ?Om man hårt går på de som gör kusinparningar etc här, varför dömer man inte ut,utländska uppfödares parningar på samma sätt?Det är min upplevelse att det inte görs, och jag kan ha fel. ## Comment 10 Author: flis En undran från en som inte vet mkt om avel.Inavel på människor sägs ju ge defekter varför skulle katter vara annorlunda? ## Comment 11 Author: Eine just min tanke..![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 12 Author: Clee #10 En inavelskombination ger inte per definition defekter. Det som ger defekter är just dubbleringen av dåliga recessiva anlag som med stor sannolikhet sker vid tät inavel. Ponera att vi eftersträvar så friska katter som möjligt och **vet** att två katter är helt befriade från farliga sjukdomar när det gäller sina anlag (hypotetiskt givetvis; perfekta varelser finns inte) och dessa paras. Det friskaste som skulle finnas skulle vara att para avkommorna med varandra och tillbaka på föräldrarna i all oändlighet. Det är därför många förklarar sin inavel med att de "känner linjerna" och tycker det är bättre att satsa på sina välbekanta linjer än yttre, som kan bära på "vadsomhelst".  #5 Men om du vet allt det... då vet du ju också att alla katter bara kan nedärva ett av två dåliga anlag till sin avkomma. Så även om katten pga inavel sitter på väldigt homogena anlag får ju avkomman _alltid_ hälften av anlagen från den andra katten. Det är ju därför det är problematiskt med inavelsparningar men en helt annan sak att använda en katt med inavel bakåt, så länge man parar ut med en katt som sannolikt har en heterogen genotyp. Recessiva anlag stannar kvar oavsett om de är bra, harmlösa eller dåliga men återigen så får ju en avkomma trots allt bara en gen för t ex maskning av mamman och en ifrån pappan. Då har ju eventuell inavel bakåt ingen betydelse. Äsch, Anna S har redan sagt hur jag menar men eftersom du inte riktigt hängde med på det så försökte jag också. ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) ## Comment 13 Author: Eine #12 Ditt svar till #10 är rent hypotetiskt eller hur?![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) #10 jadå jag vet att ett anlag kommer från mor och ett från far, och att kullsyskon inte behöver få likadana anlag sinsemellan.Men jag vill ändå påstå att det är en risk med inavlade katter bakåt.Dels för att genbasen blir mycket snäv,dels för att både bra och dåligt slår framåt.Menar du detsamma som att det är försvarbart att inavla hårt, därför att det bara är att para ut med obesläktat sedan?Och rasen inte blir lidande av det?