Förtroendebus
Vilken lycka! För första gången sedan Hugin flyttade hit för nästan precis ett år sedan får jag busa med honom med "handen på magen". Och han bitmarkerade och rev med bakbenen. Allting utfördes med perfekt precision så att det kändes ordentligt, men inte gjorde ont. Hela tiden kurrade Hugin frenetiskt och svängde sin svans - precis som när han är på sitt allra busigaste humör.
Det verkar som att han äntligen börjar känna sig ordentligt trygg här hemma. Och jag blir alldeles fånigt rörd.
(fjädern på huvudet gick han omkring med väääldigt länge utan att upptäcka den. Det tyckte vi var roligt och följde efter med kameran i högsta hugg. Stackarn…)
Hihi, så söt han är er lilla indianhövding! 
Hihi! Vilken söting han är!
Twiggie Dessjack, My Twigg´s Cornish rex & Design
www.mytwiggs.com

Haha! Han är ju för söt! Du har två ordentligt fina pojkar hemma, lyckost! Ja, sen har du ju en sambo också, men han kan jag inte uttala mig om. 
Åh, så mysigt och härligt! Jag förstår att du blir rörd. Jag blir ju rörd av det!
Pussa på fina Hugin.
mysig bild och kul att höra!!

En fjäder i hatten för den katten! 

Haha..den röde mohikanen…vad söt han är!!
Mysigt när man får gensvar och bättre kontakt-förstår att du blev rörd…
Det är häftigt när de leker "döda råttan"…

Härligt! Fjädern tror jag att han valde att ha där, ser ju tufft ut ju!

Haha, vilken skojig bild, fjädern sitter perfekt i pannan! Det känns så bra när man får ett sånt där litet tecken från katterna, förstår att du känner dig rörd.
---------------------------------------------------
Att leva utan katt är inte att leva.
Tack alla snälla kompisar. Hugin är en väldigt snäll, men också väldigt försiktig och lite smått orolig herre som oftast drar iväg om det plötsligt låter eller man råkar röra på sig. Men oftare och oftare ligger han nu faktiskt kvar i mitt knä (och tillochmed sambons knä! Korsitaket). Fina fina katt.

Söta lille Hugin, han ville väl också vara påskpyntad. 