
kattbråk: råd önskas
Jag har ett par vänner, som har fyra katter. Två siameser som är snart nio år, kullsyskon en hona och en hane.
En cornish hane som är snart 5 år, honom fick de hem då han var ca 1,5 år som nykastrerad avelshane.
Efter några veckor gick det bra mellan honom och siameserna, men riktigt tycke har aldrig uppstått, siameserna är väldigt tighta. Cornishenhar varit understimulerad och i behov av sällskap så i januari fick de hem en cornish hane till en drygt 1 årig kastrat.
Perioden från dess till nu har inte varit smärtfri. Det är ganska lugnt då och då men siameserna har blivit skygga och ligger mest och trycker då den nya kastrathanen är i närheten, framförallt honan är väldigt osäker, siameshanen också men då och då far han och den nya cornishen ihop så tussarna ryker och blodvite uppstår.
De skaffade de sig felliway både i sprayform och med stickpropp för elurtaget, för ca 1 månad sedan, det blev lite bättre, men fortfarande är det stress och bråk, med många skråmor och repor på den nya cornishen
Den äldre cornishen och den nya går hyfsat bra ihop, det är lite gruff då och då men inte av den allvarligare sorten.
Nu börjar mina vänner bli desperata, vad skall de göra, siameserna mår inte bra psykiskt, framför allt inte honan och den nya cornishen är full av rivsår både gammla och nya. Nu måste de få en lösning inom de närmaste veckorna, annars får nykomlingen hitta ett nytt hem, vilket i så fall blir hans 3 eller 4:e och den äldre cornishen förlorar sin kompis.
Har ni några råd!
Det kan vara så att hanen försöker para honan

Det låter lite som om de kanske valde fel att ta hem en vuxen kastrathane till när den första hade mottagits med viss skepsis. Jag hade i alla fall tänkt två gånger innan jag gjorde det draget. Jag tror också det kan vara som Leffe säger att den nya hanen försöker para siameshonan och att det är därför hon är lite rädd för honom. Det kan också förklara siameshanens beteende eftersom siameserna var rätt tighta.
Om Feliway inte hjälpt mer än så på en månad och det fortfarande blir värre tycker jag nog att för både cornishens och siamesernas skull vore en omplacering bästa alternativet. Kanske man kan skaffa en yngre hona som sällskap åt kastrathanen istället? Bara en tanke.
---------------------------------------------------
Att leva utan katt är inte att leva.
Även om hannen flyttat några ggr, så verkar det ändå vara läge för ytterligare en flytt. Det verkar oerhört stressande för allihop, dig inkluderat..Stackars er, jag förstår hur det känns.
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora