Nervös! Ska låna ut katt
Är jättenervös. Vi ska låna ut två av våra pälsklingar ikväll till ett par som ska prova för allergi. De har varit här och träffat katterna, och det gick bra, men det är ju en annan sak att ha dem hos sig en längre stund. Så vi kom fram till att det kanske skulle vara bra för dem att testa ett dygn och se hur det går. Och jag är jättenervös. Mina små pluttar! Min älskade Tyke! Är så orolig. Samtidigt är det ju varken roligt för oss, kattunge, eller köpare om det skulle visa sig för svårt med allergin och att de måste lämna tillbaka ungen. Vi ska åka och lämna dem snart. Är det någon mer här som lånat ut katt? Vad har ni för erfarenheter? Är det något ni skulle göra om?
Vi lånade ut två katter till pallemaxwell (tre dygn tror jag) och se, nu är hon ägare till tre egna cornishar
.
Jag kan nog tänka mig att låna ut igen, men det beror på läget just då i katteriet.
Jag vet någon som har lånat katt och det har gått bra men efter att ha levt tillsammans med katten som köptes ett par månader så blommade allergin upp ändå. Så helt säker kan man nog inte vara ens efter att ha lånat kisse.
#1 Nej, det är klart man inte kan vara säker, men lite säkrare kan man ju ändå vara.
Hade helst lånat ut någon annan katt än Tyke men har ingen annan att låna ut. Suck. Mattes älskling, kommer vara tomt under mitt täcke inatt.
Jag har själv fått låna katt, en vecka faktiskt. Och jag fick gärna behålla henne en vecka till om jag ville också. Men det var en gammal snäll kastrathona som inte riktigt var "en i gänget" hemma i katteriet. Men nog hade hon saknat familjen efter den veckan. Hon sprang direkt upp i MatteochHusses säng och la sig där och somnade som en sten.
Jag är jättetacksam att jag fick låna kissen, och upptäckte först efter fyra-fem dagar att jag reagerade på henne! Men sen bestämde jag mig för att skaffa katter ändå och medicinera mig frisk. Och nu har jag inga som helst symptom så länge jag tar min medicin som jag ska. Men så fort jag missar ett piller så blir jag snorig och nyser! Men å andra sidan så snorar och nyser jag MED medicin när jag träffar andra katter än cornishar… Så så kan det vara.
Du är kanske inte så behjälpt av det här svaret egentligen. Ville bara dela med mig av min erfarenhet från "den andra sidan" så att säga.
Jag har lånat ut katter och det har funkat väldigt bra, men det är klart att man måste lita på sin magkänsla när det gäller att låna ut katt. Det gör ju heller inget om man skriver ett litet avtal om att katten inte får gå ut eller träffa andra katter samt att man delar på kostnader om det skulle hända något. Jag har gjort så att man skriver att man delar på kostnader utöver självrisken om katten skulle skadas eller hamna på sjukhus av någon anledning. Kändes bra för mig!
Lycka till! det kommer säkert gå jättebra för dina katter, de brukar gilla att "vidga sina vyer".
Anna
Ta ut all lycka i förskott, det värsta som kan hända är ju att du varit lycklig i onödan

Jag har lånat ut katt vid några tillfällen. Det har fungerat bra. Någon av gångerna skrev jag ett specialkontrakt ungefär som du föreslår #4.
Det beror ju också mycket på katten. Är inte orolig att låna ut henne igen. Hon är en nyfiken cooling så det är inga problem så länge det känns bra med den som skall låna henne.
www.racerdonnans.se. Medhjälpare på Cornish Rex i fokus.
Det går säkert jättebra!
Jag "lånade" hem Doris mamma, Mitzi, innan jag fick Doris. Hon var vid oss över påsken (5 dgr) och det funkade hur bra som helst och jag kände verkligen att Cornish Rex var rasen för mig!
Lyckat till, hoppas på en blivande Cornish-ägare till!