Åh, jag känner så väl igen den där tomheten när kattungarna flyttar. Det är jättejobbigt men för mig ger det med sig på ett par dagar. Gosa med de andra extra mycket istället nu när du har chansen!

Det blir ju lite tomt men sen när det dimper ner brev och bilder på utflyttade kattungar känns det bra.

Jag har ju haft "turen" att inte bo ihop med kattungarna, bara kommit förbi och beundrat :) Tror jag skulle ha jättesvårt att släppa taget om kissebebisarna! Jag ska maial dig de senaste bilderna så fort min Melle hjälpt mig med kameran, jag är inte utbildad på den ;)

Vet precis hur det känns. Alltid lika tomt ett tag men som Monica säger så är det härligt att få rapporter från de små sen.

Visst blir det tomt när de flyttar och man saknar dem oerhört! Men finns det något som kan väga upp saknaden och tomheten efter de små så är det känslan när nya familjen hämtar sin lilla guldklimp med den lite larvigt fisförnöjda och underbart lyckliga minen fastklistrad i hela ansiktet. Att ha en bra och vettig fortsatt kontakt med nya hemmen är givetvis ett måste.

Personligen tycker jag att det är lite skönt när kattungarna börjar flytta ut också, då "faller allt på plats igen" och "återgår i normala gängor", jag kan ägna mer tid åt mina egna katter igen.

Jag fösrtår att det blir tomt när man är van med mycket småtassande. Men de kommer att få det bra i sina nya familjer!

Alla tre har redan gosat med sina nya människor……….underbart. Precis vad vi ville: att kattungarna skulle fortsätta gosa och vara såååå underbart härliga!!!!!!

Du har helt rätt Spotless: människorna som hämtat har knappt haft tid att gå igenom hela pappershögen utan vill bara hem, hem, hem med kissen.

Detta med att kattungarna ska flytta gör att jag aldrig skulle kunna bli uppfödare.

#8 Samma sak för mig!