Vissa hävdar att det finns två typer, en "amerikansk" och en "europeisk". Jag håller dock inte med. Det finns däremot olika standards och de tre främsta är väll i så fall FIFe, TICA och CFA där CFA's är den mest "specifika".
Min åsikt är att skillnaderna ligger inte i standards eller världsdelar utan i hur man väljer att tolka en standard. Jag har aldrig ansett att FIFe' standard, varken den förra eller den vi har nu, påtalar att våra katter på något sätt ska vara varken kraftigare eller" mindre typade" än tex CFAs. Däremot tolkar en del andra uppfödare standarden som sådan.

Ju tydligare en standard är, desto mindre utrymme för tolkningar. Om man sen tycker det är bra eller dåligt är ju subjektivt men FIFe tappar uppfödare till CFA, mycket pga "motståndet" i att få mer tydliga standards.

det finns idag två typer av crx (dock är det samma ras och döms som en och samma ras) du har den Brittiska/europeiska crx som av den klassiska typen med en parallell profil och en mer moderat kropp och benlängd

sedan har du den amerikanska varianten som är mer "finlemmad" (om man kan använda det ordet) längre ben smalare kropp mer mejslat huvud med en profil som enl mig kan kallas romersk  och mycket större öron.

Jag har av den brittiska typen mer.. kan lägga in lite bilder på sture.. någon annan får hjälpa till med den amerikanska varianten.. Jag skulle vilja ha något mittimellan.. inte för extrem - inte för moderat

#1 håller med det du säger men känner på något sätt att strävan verkar bli mot två typer.. och det tycker jag inte om.. men det ligger nog i vad du säger.. standarden är tyvärr skriven så att man kan göra för många egna tolkningar idag..

TACK för era svar!

Härlig päls han har Sture!!

Kan väl ta Idril som är relativt brittisk/europeisk.
Hon har inte så stora öron, spikrak profil och lagomt högbent.
(Dock är hon en liten hona men på bilderna är hon bara ca 5 månader)

en till på Idril ståendes

Och så har vi vår lilla kille som fortfarande är mycket ung men mer amerikansk. Stora öron, långt huvud men dock inte helt rak profil (än i alla fall)

en till på killen "Smurfit"

På bilderna är han dock bara ca 10 veckor

#4 Tack jag är väldigt kär i Stures päls

kul me såna här trådar…

mina killar är mera europeiska.. men tycker personligen att alfons i min kull ser lite mera "extrem" ut

o lille amazon e mer som en liten björn

#2 Fast det är just dessa påståenden som det egentligen inte finns några belägg för, det är bara så du (och många med dig) väljer tolka standards. Jag har två gammeltjejer hemma som andra säkert skulle välja kalla "klassiska", för mig är de bara dåligt typade… (därmed inte sagt att de inte har några kvaliteer…)
Om man tittar på standards så är det ingen sådan skillnad, om man tittar på katterna finns det många fler än bara två typer. Det finns riktigt "tunga och kraftiga" med korta skallar och små ögon, det finns en typ som är väldigt lång, både i skalle och kropp (jag kallar den "siam-typen"), det finns CFA katter som har en inkorrekt skallform men i regel mycket bra kroppar, det finns också en mängd mellanting mellan alla dessa. Man kan ibland känna igen olika "typer" från vilka linjer de komer ifrån och samtidigt kan de alla falla inom ramen för en korrekt FIFe CRX (vad det nu är). Sen finns de katter av alla typer som har t ex dålig päls (även om en del verkar vilja tillskriva "amerikanska" katter sämre päls. De enda med dålig päls hemma hos mig är dock gamla hederliga svenskättade kissar). Sen har man t ex detta med öronen; de ska vara stora enligt alla standards. Och pälsen är 32 p i Ticas standard, 35 i FIFes och 40 i CFAs. Det går att jämnföra massor men ingenstans påtalas att CRX i FIFe /europa ska vara mindre extrem… Rörigt värre men dett aär en väldigt intressant diskussion, speciellt som jag verkligen inte gillar att man inofficellt delar in rasen i två delar :)

Jag kan väl säga så här…. (undanber mig personliga påhopp nu)

Min Sherlok är av ureuropeisk typ och Min Nikita och Katja är i min mening extremt typade (dock påstår jag inte att dem är perfekta).

I korta drag:

Europeisk typ - rak profil med markant nsorygg, stora öron satta 5 i 1. Riktigt kraftig päls, stora vågor, huvudet hälften så långt som brett, bred panna, mindre ögon och ganska kraftig kropp med en "längre" kropp än ben.

Extrem typ - rak profil/konvex profil/två convexa linjer i profil, enorma öron högt satta (tyvärr ofta åsneöron), små, täta vågor över hela kroppen (ganska ofta problem med pälsen på dessa katter), huvudet som kortast 1/3 så brett som det är långt, ofta stora (runda) ögon och höga ben med en "arched" tygg och greyhound bröstkorg och mage.

Detta är min personliga upplevelse av dem två olika typerna jag ser och deras generalla skillnader/egenskaper.

En tanke från mig är att i det endast i Fife finns Europeiskt typade CRX-ar och inte i varken CFA eller TICA. Är det kanske för att vår standard är för dåligt skriven (elller snarare har för detaljlös text) så att många väöer att tolka den hur dem vill. Tycker vi saknar den precisa detaljrikhet som finns i t.ex TICA standarden. Där står t.ex att öronen ska vara högt satta, men inte åsne öron etc. Tycker personligen mest om TICA standarden, emn det är bara min personliga smak.

#13 Jodå, det föds visst "dåligt typade" (vad vissa kallar "europeiska") katter i t ex CFA (USA), jag har sett flera. Men de ställs inte och de säljs som "pets", används eventuellt i avel om de har vissa bra egenskaper man vill bevara. Sen är det klart att det finns färre då de inte premieras. I CFA är domarna mycket tuffare än i FIFe (vet inte hur det funkar i TICA). Katter som  kan bli EC i FIFe åker ut blixtsnabbt på CFA utställningar.  

Men som sagt, jag vidhåller att det är alldeles för enkelt att bara dela in i två typer, men det är som sagt min egen åsikt. Och vad som är "dåligt" eller "bra" är självklart också subjektivt och upp till var o en!

Här är en bild på den "gamla" typen. Hon har lite kortare nos, lite mindre öron.

Här är en bild på hennes son, som har en perfekt rak profil. Med tydlig knick. Fotograf Marifoto.

Hans dotter har då ett mera nyare utseende med öronen rkat upp och en krökt rygg. Här ser hon dock en hund.

EN anna bild på hennes huvud.

#17 Hehe det kallar jag krökt rygg, skulle dock vara hemskt om hon såg ut så normalt med ryggen *hihi*

#18 Åååå så snygg hon e *puss*

Alla glömmer visst bort att det i europa finns IDP också. Faktiskt är IDP sammantaget större i europa än vad Fife är. Och det finns massor av CRX inom IDP och det finns standards.

Ville bara påpeka detta faktum då alla bara hänvisar till Fife, CFA och TICA. CRX kommer ju faktiskt ursprungligen från England.

#21 Har inte alls glömt IDP, kruxet är ju att det inte finns en sammantagen "IDP-standard" (om inget förändrats sista åren) vilket gör att de fortfarande är "små" i jämnförelse med CFA, FIFe och TICA… Rätta mig gärna om jag har fel.

Jo emn nu försöker man få ett lite mer sammantaget generellt begrep om de olikheterna inom CRX, dock finns det ju ingen som avlar EXAKT som någon annan så därför blir det ju mer generellt, men dessa två "varianter" tycker jag beskriver rätt så bra två olika typer. Dock avlar ju alla på olika saker och tolkar standarden på olika sätt

Nej, sammantagen IDP-standard finns ju inte men det finns ju Loof (störts i frankrike) GCCF (nästan ensam i GB), NKF (nästan ensam i NL)med mera, där alla är större än Fife i respektive land.

Nordiska IDP har för varje ras ursprungslandets/ursprungsförbundets standard vilket vi tycker är det mest lämpade. Om alla förbund/organisationer hade valt samma lösning så hade det inte funnits olika standards på samma ras.

Det är här Fort Knox Narsiccus, eller Mira som hon heter numer. Hon är för mig inte en "klassisk" CRX, bara dålig typ. Inte därmed sagt att hon inte skulle kunna göra något för aveln med rätt hane eller för den delen vara världens sötaste och mysigaste katt. Jag skulle dock inte vilja ställa henne.

Tack för alla svar! FIIINA bilder att njuta av med! Kanon!!!

Håller med Anna77, det är jättekul att se era bilder på "olika" typer av våra katter. Själv är jag helt novis i ämnet, men lär mig nya saker varje dag här på forumet!

TICA? CFA? Det sista har jag förstått har att göra med Amerika tolkning av #14, men det andra? #27 en novis även här!

#28 Njae..det är många i Europa som tolkar standards som majoriteten gör i USA, Kanada, Japan, Sydafrika osv.

Jätteroligt och intressant att lära sig nytt!

Jag märker bara när jag ställer Sture att olika domare refererar till olika standards när de dömer.. Jag anser Sture vara av den klassiska typen, men fortfarande är han en bra representant för rasen och inte dåligt typad. Vill domaren dock ha den extrema amerikanska typen så har Sture ingen chans endå.. detta gör dock inte att han är en dåligt typad crx bara att domarna dömer olika.. Jag har råkat ut för detta.. två gånger har han blivit bästa korthårshane i panel! och av annan domare som visade alla oss med crx på senaste idputställningen hur han ville ha en crx, han gick efter TICA och föredrog den mer amerikanska varianten hade Sture inte en chans för…..

Så visst dömer domarna och föredrar en av typerna beroende på vilka standarder de följer. Dock menar jag inte med detta att rasen skulle delas upp. Jag vill att CRX hålls ihop till en ras men att man måste komma på , som Mumsikoff skriver en så pass detaljerad gemensam standard så alla vet , speciellt uppfödarna åt vilket håll man skall sträva.. (jag utgår att uppfödare har standarden *den standard som de följer* i bakhuvudet när de letar avelsdjur och plannerar sina kular)

Jag kan ha förståelse för att man fastnar för ett mer extremt utseende, men det finns trots allt en "klassisk, "gammal" typ eftersom våra rexar härstammar från Kalibunker. Att kalla dessa katter för dåligt typade förstår jag inte. Läs gärna om honom och Cornish Rexens uppkomst här:

http://www.fortunecity.se/svedala/silviastigen/50/

Det finns idag uppfödare som tycker att rasen skall behålla sitt ursprungliga utseende. Det finns andra som vill utveckla rasen och ge den ett mer extremt utseende. Jag vill också ha en tydligare rasstandard, men det innebär inte att jag vill ha den mer extrema typen utan jag anser att en Cornish rex för att vara en Cornish rex bör ha ett utseende som åtminstone påminner om ursprungskatten. Det kan också tydliggöras i en tydlig rasstandard.

Jag tycker nog att domarna får ta o snacka ihop sig ang. standarden. Var på en utställning med 2 honor, Wera o Pippi. Wera, förstår jag av ovanstående beskrivningar tillhör den "klassiska", kompakta modellen. Medans Pippi tillhör den lite mer "amerikanska" modellen, dock inte lika extrem o med mer päls än vissa andra,

Döm till min förvåning när båda får varsitt CAC!! Hur vet jag som uppfödare vilken katt som närmast den "korrekta" standarden?? Visst man får tolka själv, o bilda sig en egen uppfattning MEN vilken standard ska man gå efter…Engelska eller Amerikanska? Det verkar ju inte spela någon roll….eller?

# 33 ehm.. Katterna gick förmodligen inte mot varandra därav var det inte läge att jämföra. KAn ju vara att din pippi i domarens ö´gon har 98 poäng, medan Wera bara 95poäng, men både det ena och det andra räcker till ett CAC.

Som lekman måste jag säga att Kallibunker är den första Cornish Rexen. Och blir det för stora förändringar på rasen så är det ju inte längre standardmässigt en ornish Rex, men är det fortfarande genetiskt. Alltså bör det ju bli två olika Cornish Rex, Den engelska resp t ex den amerikanska.
Personligen fattar jag inte varför en ras ska förändras så att den blir extrem, vilket så småniingom kopmmer att leda till problem för rasen. Se andra kattraser som förändrats mycket, likaså hundraser

#13 Låt mig omformulera mig för att inga missuppfattningar ska ske. Jag menar att pga av den "löst" skrivna standarden i Fife (i jämförelse iaf med TICA's standard) så ahr det gett rum för olika tolkningar av standarden, en variant är ju då den "europeiska" CRX-en. JAg tycker inte man kan kalla en "europeisk" CRX för dåligt typad inom Fife (om än jag inte håller med om att den typen är en korrekt tolkning av standarden), då tom bilde på forknox-katten du visade upp i mina ögon ser ut som ett fint exemplar av den "europeiska" typen som följer standarden enliogt Fifes beskrivning - stora öga öron (ja, dem är större än hos medelkatten och relativt högt satta på huvudet), rexad päls (antar jag att hon också har), höga ben (jämfört med medelkatten har hon förmodligen högre ben och elegantare kropp). Så nej, hon är i mina ögon inte en "dåligt" typad CRX, utan bara en form av en annorlunda tolkning av Fife-standarden.

Och visst finns det "europeiskt" typade katter inom CFA och TICA, men dessa skulle aldrig ställas ut (knappt någonsin avlas på skulle jag gissa) iom att deras standard är så pass detaljrik, att den inte lämnar inte rum för eventuella (mis) tolkningar som inte stämmer överens med den generella bilden man hade tänkt sig.

Sedan ser jag det som en intressant tanke att vissa uppfödare vill behålla CRX-en som en krullig, ganska kompakt katt med ett relativt kort huvud och medelstora öron och i praktiken (dvs så som kallibunker såg ut) tycker att den extremare typen är helt fel. JAg kan respektera detta med att man inte vill gå för långt ifrån ursprungskatten, men å andra sidan tycker jag personligen att den utvecklong som rasen har tagit mot det mer överdrivna i alla egneskaper (extra höga ben, extra stora öron) är något vi borde ta till vara på också då det har blivit något av ett kännetecken för en CRX. Eller?

Iaf, min mening är att för att undvika problem på utställningar där en katt en daginte får CACIb och andra dagen blir BIS, där en katt utan vågor men med extrem typ vinner över en europeiskt typad bra pälsad katt etc så behövs det att vår standard förtydligas, antingen för att luta åt det mer europeiska hållet eller mot det mer extrema hållet (jag skulle då personligen rösta för mer extremt).

*flummigt* sorry

Låter helt vansinnigt "Cornish Rex - olika utseende". Det finns väl bara ett utseende på Cornish Rex och det är väl den engelska Kallibunker.

Tänk om vi skulle börja ändra på människan. "Människa - olika utseende". T ex avla fram en näsa på en decimeter lång och öron stora som på elefant. Var tog då grundmänniskan vägen?

#37 Därav har många börjat spekulera i om man ska dela upp rasen i "Europeisk Cornish Rex" Och Amerikansk/extrem Cornish Rex". ;)

#38 Låter vettigt eller rättare sagt - det enda vettiga!

#39 Jag tycker också det låter vettigt å ena sidan… Å andra sidan så tycker jag itne att intresset för detn Europeiska XRZ-en är särkilt stort i resten av Europa… Finns nog fler Europeiska CRX-ar i Sverige än i hela eurpa sammantaget, då dem flesta uppfödarna ändå verkar sträva mot det er extrema.. Men det kan ju abra vara jag som ahr fått den uppfattningen efter att ha surfat runt lite på hemsidor och så.

Om itnresset inte är tillräckligt stort kanske man ska börja bestämma sig helt enkelt för hur en cornish ska se ut och ändra Fife-standarden efter detta. För mig personligen så ligger den mer extremtypade CRX-en närmare hjärtat. Dessutom har både TICA och CFA specifikt den typen av CRX beskriven i sina standarder, WCF oxkså omjag inte har fel. Det är endast Fife och GCCF som lämnar plats för tolkningar tycker jag.

Som medlem i ett förbund skall man väl i avelsarbetet följa sitt förbunds standard.

De domare som dömer skall följa standarden för det förbund där de dömer inget annat och det är upp till arrangerande klubb att informera inbjudna domare om detta.

Det är inte konstigt att det faktiskt finns två typer på CRX.det beror på vad man använt för främmande raser i utparningar tidigare.I USA har man baserat aveln på Siameser.I England har man använt Britter, Burma, m fl. Därav skiljer sig både huvudform och kroppstyp åt på katterna.Nu blandar man över *gränserna* och får mer stuns på den klassiska och mindre extrem exteriör på den faktiskt för oss nyare slimmade typen.

#41 Ja, men då kommer vi till det grundläggande problemet - domarna (och uppfödare) dömer efter standarden, men de tolkar och värderar den olika! Jag anser att jag föder upp katter med fokus på FIFe's standard, ändå tycker inte JAG att det som vissa kallar "klassisk crx" är bra typad - enligt min tolkning av standarden är det inte så en bra CRX ska se ut.
Därmed kan jag inte säga att de som tolkar FIFe standarden som att CRX ska vara mer "klassisk" tolkar standarden "fel", det går inte för standarden är inte så tydlig och jag kan inte hävda att min tolkning är den enda sanningen. Ingen kan heller säga att jag tolkar standarden "fel" bara för att jag anser att "stora öron" innebär mer än bara "större än de flesta huskatters öron". Därav att domare dömer rasen olika trots att de har samma standard och uppfödare kan ha så vitt olika uppfattningar om vad som är en bra crx.
Däremot är jag inte alls säker på att detta är helt av ondo och att rasen borde delas upp. Olika åsikter gör att vi i mycket högre utsträckning än många andra raser använder många djur i avel - inte bara "snygga hanen". Vi har en sund bredd i avelsarbetet och det finns dessutom många djur med egenskaper som kompenserar andra, inte bara massa katter med "små" öron men bra hakor utan också en mångd katter med stora öron men sämre hakor osv. Detta är något vi ska vara stolta över och vårda anser i alla fall jag.

Sen tycker jag inte alls att det är en självklarhet att alla CRX ska se ut som Kallibunker. Rasen har utvecklats massor sen dess precis som många andra raser, varför skulle det vara det "enda rätta"?

Problemet blir bara att då skulle många många raser behöva delas upp t ex SIA, BAL, OSH, OSL, PER, EXO, NFO, MCO, BRI, BRL, mfl mfl. Det finns olika typer av katter inom i stort sett samtliga raser och inom vissa raser är skilnaden på typ markant. Jag anser ju att det är att gå åt fel håll att dela upp raserna för att standarden tolkas olika. Istället borde man arbeta för en mer detaljerad och enhetlig standard där det finns behov.

#43 #44

Ni skriver precis det jag tänker, båda två. ;) Så sapp jag skriva ännu ett flummigt inlägg dårå :)

 #45 Inga fel eller flummigt i dina inlägg!

Men vad anser ni om denna standard? Vad behöver ändras/tas bort/läggas till?

General: The Cornish Rex is a short-haired breed of elegant foreign type, well balanced with particularly long slender legs and tail, the stand high as if on tiptoe. The head is a medium wedge with gentle lines and high cheekbones. Their large almost "mussel shell shaped" ears are very expressive and have an important effect on the overall appearance of the head, being set rather high but no vertically. The coat is the distinguishing feature that differentiates Cornish Rex from all other breeds; it is short, dense and silky without guard hairs and has neat, even and well defined waves especially over the back and sides. The cat should be of medium size and in excellent physical condition.

Head: Medium wedge with high cheekbones. Head length about onethird greater than the maximum width, narrowing to a rounded muzzle and strong chin. In profile a flat skull curving gently at the brow and continuing in a straight line to the tip of the nose.

Ears: Large, set rather high on head but not vertical, wide at base, tapering to rounded tips.

Eyes: Oval shaped, medium in size. Top line set almost straight with slight slant to the outer edge of the ear. Any colour acceptable.

Neck, body and legs: Elegant neck. Body hard and muscular, slender and of medium length. Legs long and straight, giving an overall appearance of being high on the legs. Paws small and oval.

Tail: Long, fine, and tapering, well covered with wavy fur.

1/ Coat: Short and dense, and silken in texture, without guard hairs and of even length on the body. The coat must curl, wave or ripple particularly on the back, sides and tail; waving may also extend down the legs. The coat on the head and neck, over the shoulders and on the legs and paws is sometimes too short too wave; rexing in these areas is desirable but absence of it is not a withholding fault. Due to the lack of guard hairs, some allowance should be made for slight stud tail in males and females providing it is clean. Whiskers and eyebrows crinkled and of good length.

ok…

Head:

Shape: Medium, egg-shaped

with a pronounced occiput,

accentuating the oval. Longer than

wide, but not extremely long.

Eyes: Medium sized, oval in

shape. Set an eye's width apart and

slanting slightly upward. Color in

keeping with coat color.

Ears: Large. Deep conical shape

with a modified point. Set high, but

not so high as to suggest "donkey"

ears. Usually naked on outer

surface.

Chin: There should be a straight

line from nose to chin, neither

receding nor protruding, and in

keeping with the rounded egg-shape.

Muzzle: Definite break.

Profile: Roman, with a high,

prominent bridge. There can be a

very slight change of direction, even

with the eyes, separating two convex

curves or one continuous convex

curve.

Neck: Slender and medium in

length.

**

BODY:

**

Shape: Long, with full and deep

rib cage. Trunk follows upward curve

of back bone forming a "tuck-up' with

rounded hips that are somewhat

heavy in proportion to rest of body.

Small to medium in size, males

proportionately larger.

Boning: Very fine.

Musculature: Hard and

muscular.

Tail: Long, slender and tapering

slightly from body to end. Covered

with fine dense hair with waves

preferred, but no penalty for baldness

on upper surface of tail. Abnormality

of the tail should not be confused

with a slight natural curve of the last

vertebrae found in some Cornish

Rex.

Feet: Small, oval.**

COAT/COLOR/PATTERN:

**

Length: Short.

Texture: Fine, very soft. Like

velvet pile on head and legs.

Color: Recognized in all colors.

White lockets or buttons permitted.

**

OTHER:

**

Condition: Hard and muscular

with no indication of obesity or

emaciation. Abdomen tight. Eyes

bright and clear. Coat with healthy

sheen. An overall appearance of

health and vitality.

Balance: The overall physical

appearance of the cat should be a

distinctive combination of fine bones

and firm muscles with each part in

proper proportion to the whole

animal. The Cornish Rex has a very

alert and athletic look.

**

GENERAL DESCRIPTION:

**A Cornish Rex is a curly-coated, fineboned

cat that stands high on its

legs. It has a distinctive arched back,

deep rib cage and "tuck-up"

resembling a greyhound. The

Cornish Rex has a hard, muscular

body that is warm to the touch. The

coat quality, texture, waviness, as

well as the distinctive body type are

of prime importance.

ALLOWANCES: White lockets or

White lockets or

buttons are permitted.

PENALIZE: Lack of a definite

Lack of a definite

muzzle break. Extreme wedgeshaped

head. Bareness on large

portion of the body, except ears and

tail.

WITHHOLD ALL AWARDS (WW):

Presence of coarse hairs.

Det jag har markerat i kursiv är just sådana detlajer jag saknar i en Fife-standard. Sedan på general description är ett utmärkt sätt att klargöra att det är väldigt viktigt med en krökt rygg, greyhoundlook och att bra kropp och päls är det som premieras mest i rasen. Med detta i en Fife standard kommer det utesluta (miss) tolkningar och ge både domare och uppfödare en mer klar bild av exakt hur en katt ska se ut. Sedan kanske inte allt i enna standard är överförbart till en Fife standard (t.ex ang Roman profil, men det avr bara tjockt för att visa på hur detaljrikt det hela beskrivs). Allt detta är abra min personliga mening och uppfatning, jag tycker personligen att Ticas  standard är den absolut bästa för en Cornish Rex.

btw, kanske ska tillägga att standarden i mitt inläg är just en TICA standard.

#48 Jo jag såg detta och tycker att den borde förbehållas TICA-medlemmar att avla/bedömas utifrån då den är lite för extreminriktad i min smak.

Dock kan man kanske hämta några detaljer ur den.

Det är ett problem som jag ser det att de stora kattorganisationerna alltid skall skapa en egen standard för katter trots att rasens ursprung finns i en annan organisation. Använd den ursprungliga standarden med nya versioner efter utveckling som finns istället för 4-5 och fler olika versioner samtidigt runt om i världen.

Kan ingen sätta en söt lista på alla förkortningar så man slipper googla upp alla? Haha (oerfaren)

#50Vilka förkortningar menar du?

Jätteintressant tråd! Tack för alla bra info från er som kan!

#50 SIA = Siames, BAL = Balines, OSH = Oriental korthår, OSL = Oriental långhår, PER = Perser, EXO = Exotic, NFO = Norsk skogkatt, MCO = Maine coon, BRI = Brittisk korthår, BRL = Brittiskt långhår, CRX = Cornish rex
FIFe = Fédération Internationale Féline, TICA = The International Cat Association, CFA = The Cat Fanciers Association

 hihih Tack LeffeD!! Lite slö idag ;)

#54

Haha, tack leffe du är en ängel :)

#53 Tack äntligen ngn. som svarade på vad TICA och CFA stod för!

#49 *Använd den ursprungliga standarden med nya versioner efter utveckling som finns istället för 4-5 och fler olika versioner samtidigt runt om i världen.*

HÄR börjar det så kallade problemet, fast jag vill kalla det utmaningen! För rasens ursprung är England.Men det vi har här nu är dels engelskt  ursprungligt material, dels amerikanskt , och här står vi och ska välja mellan dessa charmiga stilar! Vi har  olika ideal och vi är övertygade om att vi, var och en för sig, har rätt, eller har jag fel? Så som Josephine skriver så är det bra för avelsbasen med ett brett utbud.Jag personligen vill hellre ha ojämna kullar med en Strålande Stjärna , några mediumbra och någon lite gosig nallebjörn i, som visar att det finns bred bas bakom, än en enhetlig kull som visar att man valt ut ett fåtal egenskaper för att man vill få fram bara Superstarlooken,men det är jag det… 

En CRX är inte bara utseende.

Tycker att hur vi än diskuterar standard så är temperamentet - sociala, nyfikenheten, livligheten och lekfullheten det viktigaste

Tack alla, men speciellt Eine att ni har gett ljus till denna fråga. Jag börjar lite förstå detta med två typer - som man bara ser - när jag hör om dessa olika raser som har blivit blandade till crx. Och från den synvinkeln börjar jag upskatta båda typer - har sett några "överextrema" - som ser fantastiska ut - nästan som statyer. Och sedan den "vanlligare" typen. Och jag tänker att igentligen är det en rikedom att det finns variation. Och jag tror att det kann finnas riktiga stjärnor i båda……… En fantastisk katt blir till först när alla detaljer är i harmoni - gör en helhet.

#60 Jo, vi letar den ultimata katten i total harmoni.Det är värt att sträva efter för tänk om vi lyckas en gång!

#59 Exakt Leffe!Det är det jag menade när jag skrev *En CRX är inte bara utseende.* Jag tycker det är oerhört viktigt med en go nyfiken och snäll katt

Väldigt intressant tråd! :) Jag skulle oxå önska en enhetlig och detaljerad standard för jag har oxå fått känslan av att vi har två olika typer - den klassiska och den extrema. Jag älskar stora öron och greyhound-looken så det lutar väl åt det vi kallar den amerikanska typen antar jag då … ;)

Mycket intressant läsning här! Jag gillar också individer från de två olika utseendena. Det som är trist är nar de har alldeles för små huvuden och åsneöron, de ser så korkade ut och jag undrar hur små hjärnorna måste vara där inne, fniss. Men, som sagt temperamentet och deras så extremt olika personligheter är viktigast i mitt tycke.

Aje T: Exakt mina tankar! Har bara hört ett och anant om hundarna, när deras huvud avlas "för små". Men det kan också vara bara gammaldags rykten. …. Tänker också att det är tryggare och avla dessa extremt långlemmade och graciösa varelser, när man har den lite "vanligare" typen också - då har man någonstans och ta, om man avlar "för långt"……

Det är ju framförallt i USA som man hela tiden skall utveckla mer och mer extrema varianter av redan etablerade raser. Alternativt utveckla nya extrema raser. Jag vill påstå att uppfödare i USA leder denna utveckling och är man som hobbyuppfödare (vilket nästan alla är) i sverige intresserad av att få något att visa upp och "förbättra" aveln med så är det ofta importer från USA man ser till.

Fast frågan är om det är bättre eller om man glömmer andra egenskaper än utseendet genom detta? Ett ämne som kan diskuteras hur mycket som helst faktiskt och vara informerande för alla.

Tack alla för en mycket trevlig diskussion i denna tråd. Jag hoppas att den fortsätter i det oändliga.

#65 Jag har importerat från USA, just för att förbättra typen på mina egna katter - inte för att få en "amerikansk typ". Jag anser att min amerikanska import har gjort mycket för min avel och förbättrat typen jättemycket, något som jag inte tror de europeiska katterna skulle kunna hjälpa mig med.

Det finns jättemycket som de amerikanska katterna kan hjälpa oss med och ofta tillsammans med våra europeiska katter blir det väldigt bra. Med detta menar jag inte att våra katter är dåliga, men den perfekta katten finns inte och ibland så behövs det något helt annat för att det ska bli bra.

Nu för att vi har gått in på importer så måste jag lägga fram en tanke.

Jag säger så här, iom alla amerikanska importer som finns i Sverige och hur hett eftersträvade dessa linjer är har jag blivit USA-allergisk. Jag är ganska trött på att folk verkar endast leta efter katter med så mycket amerikanskt som möjligt bakom för att få en snygg katt med det extrema utseende i USA. Jag skulle gärna vilja se att folk istället försöker jobba fram en lika högbent och extrem typ på katter genom att använda helt andra linjer så att vi slipper att vår avelsbas sakta men säket flyter ihop med endast amerikanska/Canadensiska linjer hos dem katter som är av extrem typ.

Personligen finner jag ettt stort nöje att lägga ner tid och pengar på at hitta katter med linjer som inte har mycket amerikanskt bakom i 4 led (helst inget) men med en bra, extrem typ. Sedan kan man komplettera dessa katter med mer europeiska katter (utan amerikanskt bakom) för att få in lite andra egenskaper såsom stark haka, päls, öronsättning - whatever.

Svårt att förklara mitt tankesätt, men hoppas ni förstår. Detta är absolut ingen kritik riktad mot folm som har importerat amerikanska katter, utan bara en generell tanke och fundering. Jag vill ju gärna höra argument för varför man importerar just från USA och inte från andra linjer. Dessutom vil jag också fråga, importerar ni för att förbättra typ, för att få en utställningskatt att BIS:a med, för att få in nya linjer elelr för att få in en ny färg? Jag menar, vad är det ni tittar efter mest hos en kommande import och vad kan ni "blunda för" om allt annat stämer?

*fluminlägg*… igen…

#67 Håller med, det är lite importhysteri och vi har en bra avelsbas som det är just nu, egentligen behöver ingen importera på många år för vi har en så pass bra avelsbas ändå. Vi behöver också sakta ner ett tag för att se vad de här importerna ger så vi inte biter oss själva i svansen.

Varför jag importerat just från USA? Ja, långt svar blir det på det ;-) Jag har länge velat importera för att förbättra mina egna katter men ansåg att jag inte hade kunskap, kännedom och erfarenheten nog för att ge mig ut i sökandet själv. 2002 började jag tillsammans med en uppfödarkollega att leta efter en lämplig katt och 2004 föddes han äntligen. Vi tittade i många länder, men eftersom min kollega har superbra kontakter i USA så blev det naturligt att vi vände oss dit. Dessutom så var det elegans, rätt placerade öron och helkrulliga katter vi letade efter och det är något de amerikanska katterna har. Jag importerade, som sagt, för att förbättra typ, för att få nya linjer och så var det så lyckat att Duke var vit. Färg spelar absolut ingen roll, men det var extra roligt att Duke hade en lite mer ovanlig färg, en bonus! Däremot fick vi väl inte öronplaceringen, men det har jag fått och kan få på annat håll.

Att katten ska ha bra temperament är så vansinnigt självklart så det nämner jag inte

# 68 Fast jag håller inte med om att vi itne behöver importera alls, jag tyvcker bara att man kanske ska börja importera katter för deras linjer pga bra hälsa i linjerna, starka hakor i linjerna, befäst bra päls etc och itne "bara" för att stoltsera med en snygg katt.

Men jag håller emd om att vi behöver utvärdera våra importer också… yvärr så har det blivit så att det ahr blivit en boom av avkommor till avel av 2:generationens katter efter importer, speciellt då amerikanska, då 1:a generation oftast har restritkioner. Detta tycker jag har blivit otroligt utbrett och ett stort problem i mina ögon för, tänk om det helt plötsligt blir känt att några utav dessa extrema katter som har blivit importerade visar sig ha sjukdomar i leden, eller själva nedärver defekter. Jag känner tyvärr till ett antal importer i SVerige där katterna har mer eller mindre dfekter, men avlas på ändå då dem är så pass extrema och har kostat så och så mycket pengar :(

Jag tycker inte att det är "bättre" att importera från Ryssland, Australien eller Finland än USA eller Kanada. Varför skulle det vara det? Det går att hitta unika linjer i alla världsdelar, även i USA och Kanada.
Jag importerade från en uppfödare där jag fick amerikanska och japanska linjer som inte fanns i europa och som jag ville ha. Det är dessutom en uppfödare jag respekterar mycket och som jag hade en möjlighet att hälsa på.
För mig är det inte en självklarhet att bara för att det finns vissa intressanta linjer i ens närhet så ska man använda dem framför att importera. Det kommer jag aldrig göra, av flera orsaker. Dels för att linjerna kanske används mycket ändå, vad bidrar det då med att jag använder dem också? Och kanske främst - jag har kanske ingen önskan att samarbeta med de uppfödarna, oavsett om det handlar om importerat eller "gamla" linjer.
Jag arbetar med mina linjer med de jag sammarbetar med. Jag utvärderar dem själv och tar ansvar för dem själv. Jag begränsar inte detta arbete med landsgränser utan snarare de jag väljer att jobba med.
Däremot vill många inte lägga ner det arbeta och framförallt pengar det kostar att arbeta på det sättet och det respekterar jag. Däremot vill jag också att mitt val att jag importerar för min och mina samarbetspartners avelsarbetes skull, inte "CRX-Sverige" som helhet, respekteras.
Jag anser att vi har ett sunt avelsarbete i Norden och att jag bidrar till det på samma sätt som alla andra uppfödare, importörer eller inte. Så länge vi har bredd och låter många katter få avkommor som går i begränsad avel tror jag att vi alla kan fortsätta jobba som det passor oss bäst. Och självfallet att vi är öppna med hälsoprobelm.

För engångsskull håller jag med #69, tänk om kombinationerna med de europeiska katterna/linjerna "sätter igång" en defektgeneration av något slag? Minns jag helt fel om den första rexkatten i USA inte är släkt med Kallibunker. Alltså ett eget släkte? Håller även med vissa tidigare skribenter om att man kanske ska sakta ner med importerna för att utvärdera de generationer som kommit till. Ingen dum idé!

Sen vill jag nog personligen tillägga att det där med importer känns lite "skrytigt", tänk på att alla kanske inte har råd med import, kanske inte har "rätta" kontakter,, kan kännas som om man är en sämre uppfödare för att man inte importerar rätt katt eller från rätta linjer. Jag har möjligheter till det men undrar varför jag ska behöva när det finns/om det finns väldigt bra katter i Sverige. Titta på dessa först o utvärdera dem..USA/Canada är kanske inte bäst i längden,

#69 Jag skrev inte att man inte ska importera, jag skrev att det egentligen inte behövs på många år. När det gäller hälsa så är inte importerna mer hälsosamma än våra egna, egentligen är de helt oskrivna kort som vi inte vet något om eftersom vi oftast bor en bit bort från exportlandet. Bra hakor och päls är inte heller något som är endast förunnat importer.

När det gäller hälsan så är det extremt viktigt att komma i kontakt med rätt uppfödare när man ska importera. Man behöver hjälp av erfarna människor vid import, sådana man kan lita på i ur och skur. Det var därför jag inte gav mig in i importcirkusen när jag var ny, jag behövde ett bollplank och någon med rätt kontakter. Det ska ta tid att importera och man ska tänka efter innan.

#71 "Skrytigt"!? - Det är precis det där jag tycker är så orättvist, det känns så "svenskt och Jante". Tro inte att du är nått…
Ja, det finns jättebra katter i närheten. Men varför ska jag titta på dem om de inte bidrar till min avel? Bara för att en katt importeras så innebär inte det att det är "allmän egendom" som det är fritt för alla uppfödare att använda. Och jag tycker inte någon som lägger ner det jobb och de pengar det innebär att importera ska behöva skämmas för det… :( Vi väljer alla själva vad vi prioriterar i livet, både ekonomiskt och i övrigt ska inte behöva dömas för det anser jag.

#71 Den första Cornish Rexen som kom till USA hette Lamorna Cove (stamtavla) och är barnbarn till Kallibunker, han är både farfar och morfar. Mer äkta Cornish Rex kan det knappast bli…

#73 Håller med dig, gör vad du vill med pengarna, men alla har kanske inte det utrymmet i ekonomin att göra sådana prioriteringar. Hur uppfattas man då? Jag sade inte att man ska skämmas för att man imp, kommer aldrig att göra det heller, men det känns/låter så märkvärdigt.

Duger inte de svenska katterna så får man väl se sig efter annat! Inte mer att orda om…

Ps. Jag sade att det var en personlig åsikt..döm inte personen efter orden!

#74 Ursäkta om jag inte kan min katts stamtavla…

Tycker att vi får lugna ner oss lite granna. De som importerar importerar. De som kollar efter inhemska katter gör det. Det är inte mer med det. Så ta det lite lugnt.

Tråden handlade om en fråga om olika utseenden

De sista inläggen är borttagna och tråden är nu låst.