Vad synd att det inte var i stockholm. Ni hade gärna fått nosa och gosa här. Och S*Bodminmoor lånar även ut katt ibland, har jag hört. Men förmodligen inte så långt bort som till Göteborg/Dalarna.

Hej!

Vad roligt att ni är intresserade av en Cornish Rex! De är de underbaraste missar man kan ha, iallafall enligt mig!

Det där med att de är allergivänliga är väl lite fel kanske, men vissa allergiker tål rexar, andra inte därför är det bra om man träffar en representant från rasen först för att se hur det går med allergin.

Vi har en grupp under trådarna i forumet (spalten till vänster) som heter För ev allergiker. Om du kikar där så finner du flera trådar där uppfödare och andra Cornishägda öppnar upp sina hem för att få provnosa lite.

Lycka till!

Det finns två stycken iBohuslän som tar emot "provnosare" enligt inlägg under För ev allergiker såg jag.

Jag är allergiker och astmatiker och för mig fungerar Cornish rex även om jag kan känna av dem lite (lite olika med olika individer också). Hos oss har vi haft ungefär hälften av provnosarna som inte känt något alls. Några av dessa fick låna en av mina honor som trivs bra att hälsa på andra. Två av dem kände av henne efter ett par dagar hemma och valde att avbryta besöket.

Lycka till att provnosa i första hand. Visst är det härligt om man kan hitta ett djur som fungerar och som man tycker om. Tyvärr hittar inte alla det.

Det finns också olika alternativa behandlingsmetoder som är effektiva mot främst päls- och pollenallergi. En variant med sprutor som heter hyposensibilisering och en med svag elgenomströmning som heter bioresonansterapi. Båda delarna har provats av personer här på forumet som kanske kan berätta mer.

Det finns trådar skapade om det här, men jag är dålig på att söka och kanske någon som vet och kan kan hjälpa till att hitta länkar dit man kan läsa mer om dessa metoder?

Lycka till med provnosning och allt annat, underbarare katt än cornish hittar man inte!

Hejsan! Hos mig får Ni gärna komma och provnosa, och ev finns möjlighet att "låna" hem en katt under en tid. Vi bor i Borås, så det ju inte så fasligt långt bort.

Välkommen att höra av Er till Anna Carin Ahlander

S* Lexingtons CRX

www.rexicat.com

En trevlig kvinna med CRX i Stenungsund finns här på forum …

Kika både under Bohuslän och Västergötland under rubriken "För ev allergiker", det finns göteborgshem på båda ställena!

Får tacka så jätte mycket för alla svar jag fått,är tacksam.

Ja borås är ju ett alternativ,det är ju inte alls så långt borta.Tack ska du ha acas.

Hyposensibilisering måste jag läsa mer om,låter välldigt intressant.

Måste bara få säga att jag har aldrig varit en direkt "katt människa"utan har växt upp med hund hela livet.

Så när jag träffade min nuvarande sambo så berättade han att han var allergisk mot katter,men att han en längre tid kollat in Cornish Rex.

Sen dess har jag bara blivit mer och mer förälskad i just denna katt ras,med dess lilla lockliga päls,ja dem är för söta helt enkelt.

Hej Heda, Cornish Rex är verkligen en helt underbar katt och jag hoppas verkligen din sambo tål dem. Men, jag vill bara varna lite för att provnosning inte alltid är utslagsgivande. Min man är allergisk och vi besökte tre olika uppfödare samt fick låna hem en hona i tio dagar. Han kände ingenting då men så snart vi fick hem vår egen lilla honunge blev han genomallergisk med kliande ögon, täppt näsa och till och med lite tungt att andas.

Han sov i gästrummet i ett halvår, och vande sig vid henne. Så vi trodde allt var frid och fröjd och köpte en liten hankattunge som sällskap åt Karin vilket gjorde att allergien kom tillbaka, fast ännu värre, med andningsproblem. Nu är min man tack och lov väldigt envis och älskar våra små "bäbisar" över allt så han gick till doktorn och fick medicin. Så nu är allt frid och fröjd igen.

Puh, det här blev väldigt långt men jag vill bara varna er för vad som kan hända och tanken att lämna tillbaka vare sig Karin eller Mauritz fanns bara inte…..

Hej Aje.T !
Jo det är just det jag med är rädd för,att hans allergi inte visar sig i början och sen när man skaffat katten så kommer allergin tillbacka.

Men det där med sprutor och sånt,funderar starkt på det,fall han kan ta det?vet du fall det hjälper till 100%?Jag får nog ta och läsa på lite om det dära.

# 11 Jag har hört att man reagera mer mot kattungar än mot vuxna katter, att dom är mer allergiframkallande. Kan vara en myt? Men en ide kanske kan vara att ta hand om en vuxen katt?

Vad tror ni andra ?

# 11 Jag har hört att man reagera mer mot kattungar än mot vuxna katter, att dom är mer allergiframkallande. Kan vara en myt? Men en ide kanske kan vara att ta hand om en vuxen katt?

Vad tror ni andra ?

13#Jaha okej,ja jag har ingen aning själv;)..

Såg att det var en här på forumet som hade  sphynx katt,är dem helt allergi fria?

Men och andra sidan var det inte en sådan katt jag/vi hade tänkt oss.

Är det inte välldigt noga hur man sköter om en sådan katt?

Här kommer jag med mina dumma frågor,ni får ursäkta;)

Synd som sagt att Stockholm inte var aktuellt :)

Jag själv är allerghisk mot fertila hankatter (!!!) så man kan nog säga att allergierna är mycket individuella. >Jag klarar av alla våra honor utan problem, både sphynx och Cornish samt andra raser, men så fort jag komemr i närheten av en fertil ahne så börjar jag nysa och blir täppt i näsan ;)

Hyposensibilisering görs normalt inte om det inte finns extremt goda skäl att göra det. Det tar flera år, det är smärtsamt och kostsamt och kan tillochmed vara farligt. Men låt inte mig stoppa dig! Hör med en läkare. Tror dock att de med största sannolikhet kommer att neka dig. Däremot kan du prova resonansterapi som är en mer alternativ metod till skillnad från mer traditionella. har inte själv provat någondera utan medicinerar min astma dagligen. Det går jättebra. Vissa dagar måste jag utöver astmamedicinen även ta allergitablett (äter just nu acura för de är billigast). Det är inga som helst problem att ha mina kissar då. Lycka till!

Hej Heda,

 Jag är astmatiker och pälsdjursallergiker och har levt med Cornish Rex i drygt åtta år. Under denna tid har jag under flera år varit helt fri från min astma och allergi och jag har under 5-6 år inte ens tagit någon medicin (dock har jag börjat medicinera igen sedan ett år tillbaka då jag började på nytt jobb där det är dåliga lokaler med mycket damm som sprids från fabrik in till kontoret). Jag brukar lite halvt skämtsamt säga att när jag blev med katt bestämde jag mig för att inte bli sjuk och det har funkat för mig.  

Skämt åsido, jag tror fullt och fast att en astmatisk reaktion många gånger är psykiskt betingad, dock är det nog inte så med en allergisk reaktion som utmynnar i ögon som kliar och rinner och snorig näsa osv. Som många nämnt finns idag behandlingar som kan avhjälpa allergier och kanske är det en väg att gå för er.

En cornish rex är absolut inte bra för alla allergiker, det är otroligt individuellt vad man reagerar på och jag rekommenderar er att "provnosa" flera gånger hos någon som har cornish rex katter och om möjlighet finns att få vara kattvakt under några veckor vid flera tillfällen så kan det vara ett bra sätt att se hur ni reagerar. Jag kan reagera lite på mina katter under exempelvis pollensäsongen eller om jag har någon infektion i kroppen, men då är det något som redan har triggat igång allergin. När jag är frisk så känner jag inget alls.

Jag har också märkt av att jag reagerar mer på kattungar än på en vuxen katt. Jag har själv haft en kull med kattungar och under denna tid åt jag mer mediciner än vanligt och jag använde dagligen ögondroppar.

En annan sak som jag har tänkt en del på under den senaste tiden är att när jag idag besöker vänner som har katter av andra raser så känner jag inte heller av något av dessa katter. Kanske har jag haft en väldig tur som har fått en större tolerans till andra katter också.

Hur som helst, det tog 7-8 år från det att jag första gången träffade en cornish rex till att jag beslutade mig för att skaffa en egen liten gosekisse. Jag lyssnade under denna tid alldeles för mycket på andra som kom med "domedagsprofetior" om hur sjuk jag skulle bli. Jag har aldrig ångrat mitt beslut att skaffa en cornish rex, det har berikat mitt liv något enormt att ha dessa härliga katter omkring mig varje dag (och natt). Men som sagt, det är mycket individuellt hur man reagerar på dem och också hur hög toleransgrad man har…. en del tycker det är jobbigt med lite kli och snuva… för mig finns mina katter hos mig för resten av livet och om jag blir sjuk så får jag helt enkelt stå ut med det för de ger mig så mycket glädje och kärlek i gengäld.

17#Tack för att du berätta hur du haft det.

Min sambo växte upp med katt,då visade han ingen allergisk reaktion alls,men så kom hans syster till världen,hon visade sig vara allergisk,så dem fick sälja alla katterna.

han levde då inte med katter på många år,sen när han ville ha katt igen klarade han inte alls av det.

Är det vanligt att det blir så,att man först tål katterna och sen inte alls?

Vi har ett par kompisar som vi brukar vara hos ganska mycket,dem har en "vanlig bondkatt"min sambo nyser hej vilt och kliar i ögonen när vi är där.

Eftersom han är så katt frälst så vill han nog testa på att "nosa och gosa"med en cornish rex.Men som du säger kanske man ska göra det ett fler tal gånger.

Eftersom vi har en äldre dam här hemma(engelsk kockerspaniel)vet jag inte fall det går att sätta ihop henne med någon katt just nu,eftersom hon aldrig blivit uppvuxen med någon katt.
Jag täntke mer att efter henne så kan vi kanske testa på att ha en katt här hemma.

Men man kanske ändå kan åka och träffa lite olika cornis rex katter,och se hur han reagerar på det,så man vet.

16#tack för ditt svar.

men varför bara i extrema fall?finns det någon särskild hemsida att läsa om detta?

Tack alla för att ni "slösar"eran tid att skriva så långt till mig och berätta så utförligt.

Vill bara tilläga också att vi bor i en lägenhet(en tvåa)så katten/katterna skulle bli innekatter,hur ser ni på det?skulle kanske hans allergiska reaktion bli värre för det?

Hi hi Heda, ALLA katter på det här forumet är innekatter! ;-)

Vi hade två luftrenare igång i början och förökte torka golven ofta så det hjälpte lite i alla fall.

Jasså aha okej då förstår jag..*ler*..

Jag är oxå pälsdjursallergiker med astma, klarar inte häst o hund men mina rexar löser jag. Jag håller med alla om att det är väldigt individuellt om man tåll dom eller inte. Jag har en bekant som är väldigt allergisk mot "bondkatter" men som tål mina rexar utan problem.

#19 - Ja det skulle man kanske kunna tro iom att man med en innekatt kanske exponeras under längre tid åt gången och mer intensivt än med en utekatt men jag tror istället tvärtom. Har du en katt som går ute och du har lite mer än just pälsdjursallergi (och det är ju rätt sällan man har allergi enbart mot djur) så kan du reagera än mer. Katten som går ute går bland buskar och träd får då med sig pollen och andra ämnen in genom att det fastnar i päls osv vilket betyder att du antagligen får en ännu värre reaktion på katten än om den bara finns inomhus. Jag har iofs inga vetenskapliga belägg för detta utan det är min högst personliga teori.

Skulle ni vilja ha en cornish rex efter att ni provnosat och det fungerar finns det ju saker man kan göra för att underlätta. Som någon nämnde kan man ha luftrenare, torka golv ofta, ha dammsugare med hepafilter, bada katten ofta, kanske till och med så ofta som en gång i veckan. En del tillåter inte katten att vara i sovrummet. Det finns säkert många fler tips om hur man kan göra.

Min mamma är väldigt allergisk mot de flesta pälsdjur, speciellt katt. Vid en "allergi-attack" får hon astma, det rinner och kliar i ögonen och näsan med mera. Men cornish rex har hon faktiskt inga problem alls med.

#24 Verkligen tur för henne!  De är för goa våra rexar

Har släktbesök och hinner bara gå in här på forumet då och då för att lite snabbt läsa en och annan tråd……. såg det här i kväll….

#6 Tack, Eine!

#0 PM:a mig för ev. provnosning i Stenungsund!

Hej Heda!
Ja du vet ju att jag har Cocker spaniel jag med…som du sett på  min sida..
Jag är i grunden en hundmänniska-trodde aldrig förr att jag skulle ha katt faktiskt!Men så blev jag kär i rasen i början av 90-talet och sen när jag separerade-då flyttade en Cornish in hos mig!(ersatte min fd man hihi..)

Jag är kattallergiker(bla) och astmatiker men har tur som tål Cornish..
Min bror däremot får besvär så fort han kommer in i min lgh..

Som du läst nu ser du att vi är många här som är allergiker-en del utan besvär och en del med besvär-men så lindrigt att man står ut med besvären.Jag har lite allergiska besvär av annat än katterna och jag medicinerar regelbundet för att astman inte ska försämras.Har även nässpray och ögondroppar,tabletter mm -men som sagt pga allmän allergi..Har ej märkt någon försämring alls med allergin under de 10 år jag nu haft Cornish!Trots att jag alltså har både katt och hundallergi enligt utförliga allergiutredningar…

MEN detta att man kan bli allergisk/försämrad efter ett tag stämmer ju.Det  är ju så med allergier att man ska försöka utesluta så många allergener som möjligt-annnars-helt plötsligt är det något som gör att "glaset är fullt" och det svämmar över - allergin utlöses och blir kanske för svår..
Jag vet at jag skulle medicinera mer OM jag skulle bli mer allergisk för jag kan ej leva utan djur..
Alla har sin gräns för vad det tål-men i vissa fall kan det bli livshotande faktiskt-har en kompis vars kille blev så dålig att de var tvungna omplacera katterna…

Jag har en klok allergiläkare som säger" man måste ju leva också"-alltså ha livskvalite´, och om man anser att det innebär djur- ja då får man medicinera vid besvär..

Resonansterapi har ju flera haft goda resultat av också här..Något jag skulle fundera på vid svåra besvär.

Kan bara säga att Cornish är en perfekt katt för en hundmänniska!De är mycket hundlika i sitt sociala sätt-de apporterar tex, går efter en hela tiden (som en Cocker spaniel…..så här är det flera som går bak mina hälar….
De är pratsamma och otroligt envisa-på gott och ont..

Jag brukar säga att man verkligen måste älska katter för att orka ha Cornish-de kan vara nog så påfrestande..Man måste stå ut med att ha en katt i knät jämt-när man springer upp och ner ifrån soffan tex..katten ska då ner och upp igen….(lite olika så klart men har själv haft en sådan..Buffy ganska knägalen också!mysigt tycker jag..)Man måste stå ut att ha nyfikna nosar i målarfärgen,stickningen,symaskinen(farligt..måste alltid ha koll..)ja-vad du än gör så är de nyfikna och framme!
Du måste vara snabb och förutseende…lite som en småbarnsförälder måste man tänka ett steg till..en Cornish är snabbare än blixten-gömmer sig i skåp och garderober-en del försöker rymma ut genom dörren osv..
Man måste också ha humor!!!Viktigast av allt tror jag..
Ilskan över en trasig sak tex. brukar snabbt rinna över en när man ser sin älsklings uttryck -"Va jag?? Jag har inte gjort nåt!!….
Man får sig många skratt varje dag- och ja de är helt underbara helt enkelt!
Känn dig inte avskräckt av mina "måsten"..de är underbara katter som går rakt in i ens hjärta och stannar där även som änglar..
För att köra med ett slitet uttryck-en gång Cornish alltid Cornish!

Hoppas ni får tag i ett hem att snosa i!!

Lycka till!

Annika

#25 Ja, det är verkligen jätte skönt att mamma tål våran underbara Midas.

#18 Om äldre hundar och katt: När den första (och det måste man varna: en rex blir sällan bara en;-) cornish rex flyttade hos mig hade jag tre hundar: en på 13, en på 8 och en på fyra år. Och dom hade alla jagat katt förr - men också upplevt att dom kan vara "farliga". Dom var nog mycket förvånade, men det tog bara några dagar före det var någorlunda fridsamt, och några veckor före också den sista hade anpassat sig till att katten fans där……………. Nu är dom t.o.m. kompisar. ……………..Med hundar är det så att när matte beslutar något - och det är mattes katt - då accepterar man det - med en nypa salt. Så har det varit också när det har kommit en ny valp. Matte har tagit valpen dit och så är saken. (Tyvärr fungerar det inte med kompisars hundar - min schäfer vaktar vårt flock så intensivt, att det kan bli farligt för främmande hundar - jag har inte tränat honom med andra hundar när han var yngre - men han anpassar sig till mina nyck som t.ex. katter.)

Om allergi: Jag är milt allergisk mot mina nuvarande hundar - om jag snusar på dom ordentligt, börjar näsan rinna. Det är lite synd, för min lilla Kleinspitz sover i min säng, och hon har svårt att förstå varför jag inte låter henne sova på min kudde - speciellt när jag har ingenting emot att cornishen sover på den! Dessa katter kan jag snusa hur mycket som hälst - långhåriga hundar och katter inte. ……. Och när hundarna var unga, var det en evig rinnande nos. Så att det faktiskt är på det viset, att unga djur är "mera allergielösande" än vuxna. ……. Men som alla här säger: det är individuellt - och från den medisinska sidan: Det är många gånger att man blir allergisk vid tonåren - och sedan kan det bli bättre - eller sämre. ………. Ursäkta, jag får inte tomma rader emellan - en teknisk problem.

Har tre barn med astma, därför valde vi crx från början.Som någon skrev, har man skaffat en blir det lätt fler.. Hur som helst har vi nu 2 st, och har även haft 6 ungar och ingen har blivit sjuk. Min pappa som är mycket känslig kan ligga och sova med katten på bröstet utan att känna något. Men 100 % säker kan ingen vara.