Annons:
Etikettkåserier-mm
Läst 3289 ggr
Leffe
2006-10-13 15:28

Mitt liv som katt del 4

Jag är lite orolig för husse för han verkar inte riktigt förstå det här med Paradis och Helvete. Han har sagt att nu kommer det inga fler dambesök på ett tag.

Däremot lovade han att han skulle skaffa en liten dam som jag skulle få alldeles själv. Härligt tyckte jag. Men vad kommer han hem med? Jo en liten flicka, som inte alls ville göra det jag ville att hon skulle göra - hon ville bara leka!!! Hur jag än försökte tala om för henne hur hon skulle göra så ville hon bara leka och busa - det gör hon än idag.

Vid ett senare tillfälle kom husse hem med en annan liten flicka. Husse talade om att det var en av mina döttrar och att hon bara skulle vara här tillfälligt. Vem bryr sig, jag måste försöka i alla fall. Vad hon blev förbannad! Det sägs att arga katter får rivet skinn, men det stämmer inte. Hon fick inte ett enda rivmärke, medan jag blev alldeles sönderriven.

Till råga på allt skulle husse återigen ta mig till en utställning, trots att jag försökte visa hur ont jag hade. I ärlighetens namn tvekade han länge,  men bestämde sig sedan för att låta utställningsveterinären bestämma om jag skulle få vara med eller ej. Oj vad jag svor och talade om vad jag tyckte om henne när hon sa att det var grönt att ställa ut. Ont tyckte jag att jag hade, men ställas ut skulle jag!

När jag låg i buren och slickade mig kom en sådan där tvåbent dam - dam var väl snällt sagt för riktiga damer har fyra ben - och hämtade mig. Hu vad jag tyckte illa om det. Husse hade lovat mig att om jag klarade den här utställningen skulle jag slippa Helvetet under hela vintern. Jag bet ihop så jag trodde käken skulle låsa sig.

Men väl framme på domarbordet kunde jag inte låta bli att klaga högljutt. Det hjälpte för domaren sa "att han kan gå hem till buren nu". Det var de bästa orden jag hört den dagen. Jag var nog duktig i alla fall för jag kunde tydligen nu titulera mig "Grand Internationell Champion", vad nu det är för något.

Nu går jag här hemma i väntans tider. Jag hoppas att den svarta lilla damen jag har hemma ska få en hjärna att tänka med och förstå vad hon är till för. Så ni förstår väl om jag slutar nu. Men vi hörs vid ett senare tillfälle.

Relaterade länkar

Av: LeffeD

Datum för publicering

  • 2006-10-13
Annons:
Dragonrebell
2007-05-05 23:31
#1

Ha,ha,ha…vart får du allt ifrån?:)) Jag ser vissa singaler, som liknar dem som Tjorven och Dina har. Ja, du har verkligen satt dig in i hur en katt måste tänka!

Kram Veronika

Elica
2007-05-06 00:11
#2

Grattis! *skrattar så att jag nästan faller ner från stolen*. Och jag som har tänkt att bara kastrater har det jobbigt - med maten.

smirik
2007-05-06 00:12
#3

haha stackars kille, som husse plågor honom Räcka ut tungan

Gittan
2007-05-06 02:41
#4

Hela serien "Mitt liv som katt är underbart rolig.

Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld


Upp till toppen
Annons: