Min sista katt är död
Väldigt oväntat, trots tidigare sjukdom, dog min sista katt (huskatt) idag. Han var på bättringsvägen från en UVI, men krasslig sedan många år lite här och var, och minst 16 år gammal.
Igår satt han och "vinkade" åt väninnan i soffan som inte var snabb nog med att erbjuda kardemummakaka. Allt var frid och fröjd, han var piggare och gladare.
Men… Jag kom hem från jobbet idag, satte mig i soffan… Wille släntrar in och sätter sig att kissa på mattan. Han har alltid varit störd och gjort just det, men framför mig är ovanligt. Jag blir arg och flyttar honom omilt till kattlådan. Wille går ur och lägger sig och ser rädd ut. Och det verkade helt absurt, han känner mig och blir inte rädd även om det är obehagligt att få skäll för kisseriet (nej, han har aldrig fått skäll när jag upptäckt det i efterhand). Men han ser ynklig ut så jag tar upp honom i famnen för att trösta om han nu faktiskt blev rädd ändå.
Men det hela hade inte alls med det att göra (och att stackarn kissade på mattan var inte alls det vanliga felpinkandet antagligen). Någonstans gör det plötsligt ont, väldigt ont. Wille ylar och skriker i mina armar, helt okontaktbar. Sedan faller han ihop, blir alldeles slapp och andas ytligt med öppen mun. Jag är helt övertygad om att han dör i mina armar. Men plötsligt kommer han tillbaka, tvättar sig och vill äta kycklingfilé (och ingen liten smakbit, han åt hela filén). Jag pratar med veterinären, de tycker att jag ska avvakta eftersom det gått över. Det kan ha varit en propp men det finns inget att upptäcka nu utan vi kan ta en vanlig tid i veckan. Bara minuter efter samtalet händer det igen. Inte lika många minuter, inte lika förtvivlat och utan det där fallandet utan att andas ordentligt (han tuppar helt enkelt inte av). Men vi åker in. Naturligtvis. Vad det än är så gör det ont och kommer tillbaka.
16 år gammal och krasslig är det inte så mycket att fundera över. Vi ska inte bota Wille, vi ska se till att den hemska smärtan inte kommer tillbaka. Bara så. Och nu finns han inte mer. Han fick somna utan fler anfall i mina armar, han verkade rätt nöjd vid tidpunkten i alla fall. Ville gå ut och titta utanför rummet, verkade normal igen.
Inom loppet av 1,5 år har nu min trio gått bort. Förfärligt nog ska min stödkatt flytta till sin nya familj imorgon och jag blir alldeles ensam. Jag har inte varit kattlös på mer än ett decennium, Wille har levt med mig nästan hela den tiden. Ända sedan han vandrade in i mitt kök, som en minst 6 år gammal trasig och sönderslagen spillra av sig själv.
Føler virkelig med deg. Håper du kan glede deg med gode minner, og du har virkelig gjort alt du kunne for alle dine katter. Håper du kan skaffe nye katter som gir deg glede videre, når sorgen har lagt seg.
Max&Terri -og prinsesse Amy http://cornish.blogg.no/
![[Silkwaves]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Stackars dig vad du har gått igenom. Att mista sina husdjur är ju något som vi alla kommer att råka ut för, men det känns som du råkat ut för att drabbas för mycket för hårt och för nära i tid. Du har gjort vad du kunnat och mer där till för alla dina katter. De hade inte kunnat få en bättre matte än du.
Många kramar från mig som också mist katter som stått mig nära och vet hur ont det gör.
Tröstekramar…
Jag beklagar innerligt! 
Twiggie Dessjack, My Twigg´s Cornish rex & Design
www.mytwiggs.com
Beklagar sorgen.Du har verkligen haft det tufft med dina katter.
Stolt ägare till fem La permer
Stora kramar från oss. Hoppas att du finner ett sätt att gå vidare. Du gjorde precis allt.
En liten tröstkram till dig som förlorat så mycket på sistone.Jag är ledsen för din skull.
Djäknens Cornish Rex,German Rex och Turkisk Angora
Lille Willeskrutten
Vad jag är ledsen för din skull, Elida. Jag lider med dig
Beklagar sorgen.
Så sorgligt! Men det kan kanske vara en tröst att veta att du gjort allt och att de haft ett bra hem hos dej.
Många kramar, söte lille Willeskrutten. <3 Tänker på dig.
Å så ledsamt det låter…
Aggeelin / medarbetare på Livskvalitet
Åh, mår så dåligt för din skull, det är omänskligt vad du måste genomlida, nu när du räddat dina kära kattvänner från lidandet. Stor tröstkram!
stora styrkekramar härifrån också - det måste vara olidligt tomt… jag är så ledsen för din skull.
Jag beklagar sorgen, men måste också berömma dig för den styrka du har att dela med dig om din sorg och allt som du och dina katter har gått igenom. Jag gråter floder varje gång jag läser det och önskar att jag kunde få krama om dig.
-- Eternity is a very long time --
Tack för all omtanke.
Det är olidligt tomt härhemma, och som att denna sista sorg plötsligt fick igång de andra igen. Det är inte Wille jag ser i ögonvrån, utan plötsligt är det Geisha, som dog för 1,5 år och som aldrig bott här, som jag ser vända sig i fönstret när jag passerar köket. Mellan sömn och vaka undrar jag var Tamlin är, han som heller aldrig varit här. Jag hör ljud som inte kan förklaras av mina små.
Dagen har innehållit saker som jag aldrig gjort förut, som i stum sorg bara gjorts. Kattlådan är tömd och diskad och undanställd, matskålarna diskade och bortplockade. När jag dammsög fåtöljen insåg jag att det inte skulle behövas nästa vecka. Alla leksaker har plockats upp och lagts i en låda. Det finns inga katter här mer…
Det kommer förstås nya katter, en intensiv cornishdam är redan sedan länge planerad. Men just nu är det som en stum filt av tystnad över livet. Jag har aldrig levt i en lägenhet utan kattgrus förut…
Åh, det finns inga ord. Jag vet bara att jag känner så oerhört med dig och det gör ont i mig, så hur ont gör det då inte i dig? Sov gott lille Wille. <3
---------------------------------------------------
Att leva utan katt är inte att leva.
Åh, vilken tid du går igenom, känner verkligen med dig!
Beklagar sorgen Tröstkramar till dig
Hundar har ägare.Katter har betjänter...
Änglatassen's Cornish Rex
Så tungt! Tänker på dig. Du är en fin människa som lät din vän somna in innan det onda dök upp än en gång och kanske skulle blivit ännu värre än tidigare anfall. En fin sista måltid blev det ju också. Det är ett rörande inlägg och jag tänker på dig och alla de fyfota vänner du skrivit om.
Kram
www.racerdonnans.se. Medhjälpare på Cornish Rex i fokus.